Tvegrepa enekorg
Arbetsbeskrivningen avser en traditionell ”tvegrepakorg” av Blekinge-typ. Sådana korgar användes förr till potatis och som kolkorg. En modern användning är som trädgårdskorg.
Sidan:
3
Antal sidor:
3.3
Seriedel :
5
Niklas hugger ett tråg, del 2
I förra Åter visade Niklas Karlsson hur man grovt formade ett tråg i färskt björk. Nu har tråget legat i en låda med hyvelspån och torkat i två månader. Tråget gjordes tjockare än det till sist ska vara, eftersom det går bort material vid renskärningen, som det nu är dags för.
Sidan:
6
Antal sidor:
1.7
Melon
Meloner är riktigt lyxigt och en bra ersättare för importerade exotiska frukter. Melon ger en direkt och riklig skörd, jämfört med om man t ex skulle plantera ett persikoträd för sitt behov av ”lyxfrukt”.
Som alla avsnitt i denna serie om udda grödor vänder sig denna text inte bara till självhushållaren, utan även den som funderar på olika sätt att skaffa lite inkomster till gården. Ekologiska svenskodlade meloner blir en succé i gårdsbutiken på sommaren!
Sidan:
8
Antal sidor:
4
Seriedel :
3
Spinna med hängande slända
Det är en härlig känsla att sticka, väva eller nålbinda av sitt eget spunna garn. Det är något alldeles speciellt, som gör en glad i hela kroppen. I förra numret skrev jag om att kamma ull. Nu vill jag fortsätta berätta om hur man kan spinna garn av ullen med hjälp av en enkel slända. Att spinna på slända är inget man lär sig i en handvändning. Det kräver stort tålamod. Tråden vill bara gå av och sländan dunsar i golvet. Men övning ger färdighet. När allting fungerar är det meditativt att spinna. Det ger en rofylldhet och samtidigt en stolthetskänsla: titta vad jag kan!
Sidan:
12
Antal sidor:
2
Lammlår
Veikko Hourvinen skrev en gång en bok som heter Fårätarna. Det är en skröna om två män fixerade vid att äta fårkött. En sommar ger de sig ut i en bil på finska småvägar för att livnära sig på får. Vid ett tillfälle skjuter de ett får och slänger in det i bagaget och kör iväg. Sedan tar de ut inkråmet och fyller buken med ris och grönsaker. Medan skinnet fortfarande sitter kvar syr de ihop djurets buk. I en sandstrand har de grävt en grop som de eldat och lagt stenar i. När de bedömer att den alstrade värmen i stenarna är stor nog slänger de ner fårkroppen i gropen och täcker den med varma stenar. Under ett par timmar filosoferar de och dricker sprit. Sedan plockar de upp djuret som de förtär. Maträtten kallar de för mongolisk rövarstek. Det receptet finns inte med här men det finns en beskrivning av hur man tillagar lammstek i kokgrop och det är något som man gjort så länge man haft tillgång till lamm och får.
Sidan:
14
Antal sidor:
2.7
Seriedel :
3
Fläta en pilkon
Har du någon i närheten som odlar energiskog eller korgpil så kanske du kan gå på självplock och göra praktiska stöd till dina klängväxter och grönsaker. Växtkoner kan du ha direkt i jorden eller i en kruka. De klarar att hålla upp blomsterbönor, luktärter, krasse, blomman för dagen och t o m en liten klematis. Höga ärter och bönor klänger också fint uppför stödet.
Sidan:
16
Antal sidor:
1.3
Maten på Svingsåsen
Vår familj har nu bott i snart 3 år på den lilla gård som vi hoppas ska kunna skapa mat och livsglädje till oss under kommande år. Än så länge har den inte gjort någon besviken, i allafall inte på det senare. Maten däremot kanske vi inte alltid har haft all tid till att producera i den mängd vi behöver. Vi har riktat in oss på några huvudsakliga matvaror att producera själv: eget kött, potatis och rotfrukter, grönsaker, ägg och mjölk.
Sidan:
18
Antal sidor:
2
Syllbyte
Det skulle nog behövas en särskild artikel för varje särskilt syllbyte eller annan åtgärd på ett gammalt hus, som mer eller mindre har sina unika förutsättningar, varför det är svårt att ge en manual i steg- för steg format. Denna artikel är menad att ge inspiration och ideér. Strävan kan därför bara vara att övergripande beskriva hur ett syllbyte kan gå till. Ändå så tror jag att det i många fall går att klara av själv. Man kan slå sig ihop flera och hjälpas åt. Det viktiga är att ta det lugnt och ge sig ordentligt med tid och att alltid sätta personsäkerheten i absolut främsta rummet!
De exempel jag tar upp här är två byggnader i norra Småland, ett brygghus från sent 1940-tal med betonggrund och stomme av stående plank, samt en knuttimrad bod som troligen kan dateras till 1700-tal.
Sidan:
20
Antal sidor:
4
Tygblöjor, del 2
Efter att med mitt första barn ha prövat mig igenom en stor del av alla varianter som finns på tygblöjsmarknaden kom jag fram till att det enklaste var det bästa (i alla fall för oss). Så till mitt andra barn har jag bara använt rutvävda bomullsvikblöjor (80x80 cm), snappi och hemstickade ullbyxor. De flesta vana tygblöjeanvändare har hittat sina egna trix för att få allt att fungera optimalt (har de inte det har de oftast gett upp tygblöjor efter ett tag). Tyvärr är det inte så vanligt att man delar med sig av den kunskapen, när barnen blivit stora går man ju oftast inte runt och pratar tygblöjor med nyblivna föräldrar, även om det kanske skulle behövas. I den här artikeln tänkte jag försöka förmedla en del av de erfarenheter som jag har samlat på mig och lyckats snappa upp från andra. Hoppas ni har nytta av dem!
Sidan:
24
Antal sidor:
3
Första året på Hannasgården
Sparrisland, växthus, örtagård, biodling, café, kulturaftnar… och så förstås höns! Och glöm för all del inte den vedeldade bakugnen… Planerna var minst sagt många våren 2007, strax innan vi slutligen skrev på köpekontraktet för Hannasgården, en liten tvålängad skånegård från mitten av 1800-talet med en tillhörande något yngre mangårdsbyggnad.
Sidan:
27
Antal sidor:
2
Köp nätversionen nedan för att läsa hela tidningen digitalt.