Tjäckelyxan
Tjäckelyxan är ett av mina favoritverktyg som man både kan hugga ur stora vida tråg och mindre kåsor med. Den kallas ibland också för rännyxa eftersom man haft den till att hugga ur trärännor, takrännor av trä, med. Rännyxorna hade ofta långt skaft och eggformen kunde vara rundad eller flat med tvära kanter. De tjäckelyxor som görs idag för slöjdändamål har nästan uteslutande rundad eggform. Den rundade eggformen är också att föredra på slöjdverktyg.
Sidan:
3
Antal sidor:
1
Niklas hugger ett tråg
Ett tråg är ett avlångt fat eller skål uthuggen ur en stockhalva. Trågen hade en stor betydelse i bondesamhällets hushåll. De användes bland annat som mjölk- och baktråg. För de tråg som användes inom hushållet var det viktigt att man valde trä som inte gav smak till råvarorna, exempelvis björk, asp, gran eller sälg.
Sidan:
4
Antal sidor:
2
Tygblöjor, del 1
De som tror att tygblöjor är svåra, jobbiga och bara läcker har bara inte hittat rätt blöja än. Tygblöjemarknaden översvämmas av olika nya innovationer och system, det finns något för alla. Jag hoppas att den här artikeln ska kunna inspirera fler att prova tygblöjor och hitta ett system som passar just dem. Man behöver faktiskt inte använda tygblöjor på heltid, använder du en tygblöja om dagen sparar du 365 engångsblöjor på ett år. Då har du sparat några hundralappar och dessutom gjort en insats för miljön.
Sidan:
6
Antal sidor:
2
Skiffertak
"Höjden av lyx", tycker en del när de tänker på skiffertak. "Bevare mig för gamla läckande skiffertak", säger andra...
Båda har faktiskt rätt. Skiffer har lagts på många slott och herresäten, domkyrkor och andra förnäma hus där bara det allra bästa dög. I bygderna omkring skifferbrotten var transporterna korta och skiffern relativt billig och ansågs väl som en gudagåva. "Takspån av sten! Kommer att hålla i evighet..." Där lades skiffer på alla typer av hus på gården, från bostadshuset till enklaste uthuset. Spiken som användes kunde dock ofta vara av den tunnare sortens obehandlad järnspik. Många av dessa gamla skiffertak där spiken håller på att rosta bort är verkligen ett bekymmer! Med modern rostfri spik och prima skiffermaterial håller taket i minst tvåhundra år och jag ska berätta lite om material och metoder.
Sidan:
8
Antal sidor:
3
Rosenkvitten
Det här är andra delen i en serie om lite udda grödor som dels kan ge lite ”lyx” i den egna självhushållningen, men även kan säljas och ge lite inkomster till gården. Turen har kommit till Rosenkvitten, vår svenska citron, som kan ge både syra och naturligt pektin i gårdens marmelader, sylter och geléer.
Sidan:
11
Antal sidor:
3.3
Seriedel :
2
Botulism
Vad är botulism och vad har det med dig och mig att göra? Jo, om du liksom jag kokar in mat på burkar med gummiring så kan det utvecklas ett gift i burken, botulinum-gift, som orsakar en sjukdom som kallas för botulism.
Sidan:
14
Antal sidor:
1
Spolmask
Ett av de största problemen med ekologiska toaletter är den mänskliga spolmaskens ägg, och det största problemet med spolmasken är äckelkänslorna.
Sidan:
15
Antal sidor:
0.7
Lammets rygg
I det förra numret av Åter skrev jag kort om kött för att sedan komma in på lite av det man kanske inte tänker på att man kan tillaga. I detta nummer kommer jag in på lammets rygg.
Sidan:
16
Antal sidor:
2
Seriedel :
2
Ullkammar
Man kan kamma sin ull istället för att karda den, om man vill spinna garn av ullen. Du kan då skilja långa och korta fibrer åt, och få två olika garnkvaliteter av samma ull. Du får ett mjukt tjockt kardgarn och ett tunt, hårt och starkt kamgarn. Det går snabbare än att karda för hand och är framför allt roligare!
Kamrester, de korta fibrerna som fastnar kvar i ena kammen får utmärkt att tova med, om de först kardas igenom en gång.
Sidan:
18
Antal sidor:
2
Lövudden, del 1
Jag och min familj har blivit med fastighet. Det är ett bostadshus med sedvanliga uthus och en tomt på drygt 2000 m2, som är beläget i gränstrakterna mellan Östergötland och Småland vid en större sjö. Vi vet inte riktigt än hur det ska benämnas. Vi blandar friskt mellan torpet, huset, stugan, fritidshuset, sommarhuset osv. Det är allt detta och lite till. Vi ska inte bo där permanent, utan har för avsikt att vara där i perioder över hela året.
Sidan:
20
Antal sidor:
2
Seriedel :
1
Bygg en kycklingtraktor
Jag har byggt en ”chicken tractor”, alltså en mobil utegångsbur för kycklingar efter engelsk/amerikansk modell. Skyddat boutrymme i den övre delen med en uppfällbar ramp. I den övre delen finns en längslöpande sittpinne. Övervåningen gör att betesdelen har både sol och skugga och även regnskydd. Nätbotten och nät i sidorna så att inte rovdjuren hittar in.
Sidan:
22
Antal sidor:
2.3
Mura en bakugn
Den här artikeln handlar om hur jag murat upp en vedeldad bakugn för tunnbröd, halvtjockkakor, lappkakor och pizza plus diverse annat. Bakgrunden är att vi hade en gammal bakugn på gården som gav upp en natt och rasade in. Eftersom jag är byggnadsarbetare (snickare) så kom jag på idén att mura upp en ny själv. Jag har tidigare fuskat med det mesta inom murning både hemma och yrkesmässigt. Men murare kan jag inte kalla mig.
Sidan:
24
Antal sidor:
2.3
Revbenskorg med grepe
Den här beskrivningen avser en revbenskorg av Sorunda-modell. Korgen användes fram för allt vid potatisskörden och skulle då vara stor och kraftig, och det är en sådan större korg som tillverkas på bilderna. Måtten är längd 53 cm, bredd 46 cm och höjd 24 cm (med grepe 34 cm). Texten avser emellertid en mindre korg, som den på den stora bilden ovanför. Den är 35 cm lång, vilket kan vara lagom när man gör sin första korg. Låt emellertid den mindre korgen få samma proportioner som den stora. En sådan inte så stor korg blir en bra bär- och svampkorg.
Sidan:
26
Antal sidor:
2.3
Seriedel :
4
Köp nätversionen nedan för att läsa hela tidningen digitalt.