-
Håkan Hallander
Jag fann en gång en stor bisvärm som landat på ett fält och satt där som ett litet svartbrunt berg. Det var eftermiddag en midsommarafton och jag var på väg till fest. Men jag tyckte det var synd att inte ta vara på svärmen, så jag sopade försiktigt upp den i en kartong jag hade i bilen. Under detta arbete var det flera bin som fastnade i mina ulliga frottéstrumpor, och därför fick jag rätt många stick, säkert fler än tio, i anklarna. Jag hade haft bin i många år och fäste mig inte vid sticken. Det hände inte någonting på festen förrän jag började dansa. Efter en fyra, fem danser började vristerna svullna, och efter ytterligare någon halvtimme var fötterna som fotbollar och jag tvingades avbryta hamboskuttandet och valsandet. När jag sedan suttit stilla i ett par timmar hade svullnaden lagt sig och nästa dag var fötterna som vanligt. Jag hade inget som helst besvär av smärta, endast av att fötterna blev oformliga. Bisvärmen klarade festnatten fint i sin kartong och fick nästa dag en egen kupa. Den gav mig sedan under flera år goda honungsskördar.
Få tillgång till artikeln direkt genom att köpa den, eller hela tidningen i pappers-/nätversion.
Eller ett månadspass som ger tillgång till alla artiklar i 30 dagar(Om du är inloggad och borde ha tillgång men ändå ser detta, prova att ladda om sidan ett par gånger. Om det inte hjälper, hör av dig så fixar vi det ; ) )
Fler delar i serien Husdjur till husbehov
Fler artiklar av Håkan Hallander













