Kategori: Övriga ämnen

Här kommer lite huskurer på temat sårläkning.

Självhushållarlivet på landsbygden kan ofta bli en ensam historia. Den självvalda ensamheten är skön – men ensamheten kan också bli en tyngd. Och vad gör det med oss som människor om vi känner oss utanför normen i samhället? Söder om Tranås i Småland tar jag upp det vi sällan pratar om men som finns överallt – ensamhet.

I självhushållarkretsar är bristen på vatten minst lika hotande som i en klassisk hyreskåk i stan. Där lägenhetsinnehavaren saknar vatten för att kunna dricka, diska, spola och laga mat är självhushållarens utmaningar snarare att få fram tillräckligt mycket vatten så att det räcker till både djur och hushåll. I synnerhet under torra somrar som den i år.

Notiser och kortare texter från självhushållningsvärlden. Läsare skickar in nyheter, info om aktiviteter, nyttiga tips, roliga händelser eller goda recept.

Recensioner av de nyutkomna böckerna ”Börja med höns i trädgård” och ”Täljboken”.

Är du skogsägare eller har kontakt med någon skogsägare så kan du få ta rätt på vindfällen gratis eller till en ringa kostnad. Efter sågning på våren och torkning i luftiga virkesstaplar är virket redo att användas för att bygga med redan under sensommaren. Här beskriver jag hela resan från skogen till virkesupplaget, som det går till hos mig.

Tygbindor låter underlivet andas och är mjuka och sköna att använda. De är förstås också bättre för miljön och plånboken. Du kan använda enbart tygbindor, istället för engångs, eller som komplement eller backup till din menskopp. Så här gör du dina egna.

Ett år har nu gått sedan jag började mitt bygge av ett 80 kvm stort orangeri mot ladugårdsväggen. Visionen har varit att bygga det helt gratis och av återvunnet material och bygget är nu, om inte klart, så i alla fall redo för produktion av lite frukt och grönt.

I Mörhult träffar jag Mimmi Svensson och Nicklas Schenning och reflekterar över nöjdhet. När känner de sig nöjda som självhushållare? Bemästrar de konsten att skratta åt sina misstag? Finns det en typ av självhushållarmentalitet som behövs odlas och kultiveras, vid sidan av grönsakerna? Och vad ska en sådan innehålla i sådana fall?

Här kommer mina tips om att ta tillvara och använda nypon i köket och för medicinskt bruk.

Rosor (Rosa) är fleråriga buskar som kan växa som låga snår upp till flera meter höga buskar. Det är främst de karaktäristiska frukterna, nypon, som vi brukar ta vara på, men växten går även att använda till annat.

Notiser och kortare texter från självhushållningsvärlden. Läsare skickar in nyheter, info om aktiviteter, nyttiga tips, roliga händelser eller goda recept.

På en gård får ett strömavbrott stora konsekvenser även om utsattheten inte alls är lika stor som för en hyresgäst i stan. Ändå finns det en rad tänkbara scenarier som även självhushållaren bör tänka på. Inte minst hur vi förser djuren med vatten när elnätet ligger nere och hur vi tar hand om maten när frysen, kylen och spisen inte fungerar. I fem avsnitt – värme, vatten, mat, sanitet och kommunikation – ska jag ge tips på hur man kan bli mer förberedd långt innan det osannolika inträffar. Först ut är texten om värme.

Som uppföljning till artikeln om krympburkar ska vi denna gång visa hur man tillverkar några mindre föremål som man har stor användning av i köket. Vår utgångspunkt är som sist att vi arbetar med färskt trä som under arbetets gång torkas och dekoreras. Vi går igenom hur man tillverkar en mindre sked, en dekorativ potatissticka och en smörkniv. Du får lära dig hur du med enkla medel från grunden kan tillverka, dekorera och måla ditt slöjdföremål.

Vad är egentligen hemligheten bakom skogens förmåga att producera ett överflöd av grönska från tidig vår till sen höst, helt på egen hand? Skulle vi människor kunna producera en del av vår mat på samma sätt? Det är just det vi försöker åstadkomma inom skogsträdgårdsodling, en odlingsteknik som är djupt förankrad i ekologin och har stor potential för självhushållaren, som komplement till de vanliga odlingarna.

Brännässla, Urtica dioica, är mycket användbar. Den är också vanlig i stora delar av Norden. Hela växten används, oftast blad, stjälkar och frön var för sig.

När någon utbrister ”Vilket äventyr!” tänker många säkert långt bort och exotiskt, vackra sandstränder och snorkling bland ”Nemo-fiskar”. Inte många tänker på de roliga och spännande upplevelser enkelt frilufts- liv i Sverige erbjuder. Vi har faktiskt tusentals vindskydd, utplacerade på vackra ställen över hela landet, som vi alla får använda helt gratis när vi vill. De är en fantastisk tillgång när vi behöver en paus från vardagen och vill uppleva ett litet äventyr nära naturen, enkelt och billigt.

Självhushållning och självförsörjning är två begrepp som används flitigt för att beskriva människor som bor på landsbygden och producerar egen mat. Men vad är egentligen en självhushållare? Finns det någon riktlinje för vad eller hur mycket människor behöver producera för att kunna kalla sig för självhushållare? Och vad menas egentligen med frågan: Men hur självförsörjande är ni då? Här försöker jag reda ut begreppen tillsammans med självhushållarna Daniel Larsson från Näshulta, Daniel Hägerby från Södra Skärshult och Isabelle Nilsson från Grytgöl, som jag besökte på min resa.

Vad är det som gör att en grupp unga människor väljer att lägga hela sitt liv, utan lön, på att under 6 år bygga upp en liten trädgård i ett skogsbryn? Vad är det som gör att människor från hela landet besöker platsen för att se och känna på den kultur som har skapats? Egentligen vet vi inte, men det närmaste svar vi fått verkar stavas: meningsfullhet. Mening för individen och mening för det kollektiva. Kanske har Under Tallarna lyckats skala bort allt som inte känns 100 % meningsfullt och har därför en stor dragningskraft på människor.

De flesta som bor på landsbygden har ett förhållande till hur man hanterar den ved som behövs för att värma sitt hus. Det är ofta olika från person till person beroende på omständigheterna. Jag ska här beskriva ett sätt som jag funnit ge torr fin ved som är lätt att elda i min eldstad.

Vill man koka såpan på talg eller ister bör den tas om hand och smältas ganska omgående efter slakt. Så här går det till.

Tidigare har jag berättat om hur man gör en svag lut av björkaska, att använda som rengöringsmedel och tvätt­ medel. Här visar jag hur man kokar såpa av björkaskeluten tillsammans med valfritt fett. Såpa kan användas till mycket och har man tillgång till fett efter slakten så blir såpan både gratis och ekologisk.

Sedan nio år tillbaka odlar jag och min fru Sanna grönsaker tillsammans på Bossgården utanför Tidaholm. På ungefär 4 000 kvm producerar vi grönsaker som ger tillräckliga intäkter för att vi skall kunna försörja oss på gården. I den här artikeln beskriver jag hur vi har lagt upp vår odling och vilka metoder vi använder för att arbetet skall bli rationellt.

I maj förra året började jag bygga ett 80 kvm stort orangeri mot ladugården. Jag bygger det med återanvänt material jag hittar runt omkring, och helst vill jag inte att bygget ska kosta något alls. Väggar och det mesta av taket är nu på plats. Jag stötte på lite motgångar med det sistnämnda och väntar nu på att en lösning ska visa sig. I detta avsnitt visar jag istället lite av den inomhus­ miljö jag bygger inne i orangeriet.

För några år sedan tog jag tillvara några raka fina grenar från en nyfälld ek. Så inleddes de första trevande försöken att klyva ek till stolpar. Inför den här artikeln har jag sökt svar på egna frågor kring ”ekstolpens magi”. Hur klyver man? Vad gör ekstolpen så beständig? Varför ekstolpar?

Över hela Sverige startas det andels­jordbruk. Det är en modell som passar perfekt för självhushållaren som vill börja sälja en del av sin produktion. Lika bra passar den för den som inte själv vill odla eller hålla djur, men som vill vara med och bygga en småskalig, resilient, hållbar och lokal matproduktion. Eller till den som befinner sig mittemellan: självhushållaren som vill komplettera sin egen produktion med produkter från en närliggande gård. Här är min berättelse om vägen från självhushållare till andelsjordbrukare.

Alla Återartiklar sorterade efter ämne, med angivet tidningsnummer och sida för att snabbt hitta det man behöver.

Familjen Arvidsson lämnade staden Göteborg våren 2011. Ylva, Johan och Siri flyttade ut till en avstyckad gård mitt ute i skogen, utan el, vatten eller avlopp. I Åter nr 2 2013 berättade vi om våra två första år på Borrabo, en resa mot 2000-talet. Det har hänt en hel del sedan dess.

Vi närmar oss den där tiden på året när det går åt ohemula mängder papper. Vi köper rulle efter rulle, för att i slutändan ändå bara slita upp paketen och lägga pappret i återvinningen eller i öppna spisen. Känns det inte lite … onödigt? Jo. Framför allt när det finns alternativ.

Den alldeles vanliga granen som vi mest förknippar med ved och virke, har faktiskt en mängd olika användningsområden.