Arkiv: Artiklar

Två år har gått sen jag (Micke) flyttade in i det lilla torpet i södra Östergötlands skogar. Här skulle odlas och grejas, läsa till undersköterska och i värsta fall jobba lite för att få pengar.

Moderna tygblöjor är förvisso lika enkla att använda som engångsblöjor, men det bästa för både plånboken och miljön är att göra sina egna tygblöjor av de textilier man har hemma. Det behöver inte heller vara svårt; för att göra den enklaste blöjan behöver man inte ens kunna sy.

Kråkfåglarna gynnas av vårt moderna samhälle. De är fler i modern tid än någon­sin tidigare. I många fall kan kråkfåglar orsaka problem på gårdar och i samhällen. Men även i fågelskyddsområden kan dessa fenomenala boplundrare orsaka stor skada. Denna artikel kommer att handla om hur man kan jaga kråkfågel genom att använda en uvbulvan!

Jag vill beskriva odlingslådorna jag gjorde med barnbarnen i förra sommaren.

Nu har det gått snart 4 år sedan vi satt och knåpade ihop det förra brevet om vår gård och vårt liv till Åter nr 4/10. Därför känns det nu dags att återigen skriva några rader om oss på Backfors i Västerbotten. Här på vår lilla gård försöker vi leva på det gården kan ge oss utan att för den skull tära på dess resurser på ett onödigt sätt. Vi vill istället odla vår egen mat utan gifter och maskiner, utan att odla stora fält med bara en gröda och utan att göra djurens liv till en plåga. Vår filosofi är att dra ned så mycket som möjligt på utgifterna och istället klara oss på lite mindre, så vi kan få tillbaks lite mer.

Hagtorn förekommer vild i en stor del av landet och odlas även som häck i trädgårdar. Inte många vet att bladen och frukterna är ätbara och att den hårda veden är ett utmärkt virke för särskilt krävande detaljer.

Många som haft idéer om att sälja mat till gårdsbesökare, kursdeltagare eller turister har säkert lagt ned dem direkt med tanke på de krångliga livsmedelsreglerna. Dags att ta upp de gamla drömmarna igen, reglerna är nu lättare än någonsin, särskilt om man lagar maten utomhus!

För Återläsare är maten och dess framställning ofta en viktig del i livet. Många tillbringar dessutom gärna mycket av sin tid utomhus, så vad kan vara mer passande än ett utekök? Här ger jag lite tips om hur man med enkla medel bygger ett både funktionellt och trevligt utekök att arbeta i och njuta av i sommar.

-

När vi tvingades flytta till ett 1½ plans eluppvärmt 70-talshus med bara en liten vindpinad villatomt såg det mörkt ut för våra självhushållningsdrömmar. Nu, många år senare, tycker vi att vi med en del kreativa lösningar ändå fått till det väldigt bra.

De svenska betesmarkerna är en resurs som använts under hundratals, ibland tusentals år. Vårt landskap har genomgått stora förändringar. Men det är framförallt de senaste hundra åren som samhällsutvecklingen gått fort och förändringen är så påtaglig att många arter är hotade idag. I denna artikel ska vi försöka beskriva hur du på bästa sätt sköter din betesmark så att artrikedomen bevaras och förhoppningsvis ökar.

Det är inte svårare att odla växter till huskurer än att odla sina egna kryddväxter och kryddväxter är också läkeväxter. Det finns dessutom en hel del vildväxande örter som har förvånansvärd god effekt på många åkommor.

Gör något av din ull och få något vackert! Jag håller helhjärtat med Erik Torstensson, som skrev i förra numret om vad man kan göra med sin ull. Ett annat men lika tillfredsställande sätt att göra något med sin ull är att spinna. Att spinna ull är en kreativ och nyttig sysselsättning, särskilt när man har sina egna får. Det ger en stor tillfredsställelse att sticka något av sitt handgjorda garn.

Med boken ”Självhushållning på Djupadal” fick många Återläsare inspireras och ta del av Gustav och Marie Mandelmanns kunskap och liv. Så här gick det till när de för arton år sedan, likt så många av oss andra utflyttare, tog sina första stapplande steg som självhushållare.

Jag är 18 år och bor på norra Gotland, bara några mil från den berömda Ojnareskogen. Jag har egentligen varit intresserad av självhushållning till och från i hela mitt liv. Höns har jag varit otroligt intresserad av höns sedan jag var 3 år och odling började jag med när jag var 9 år. Nu går jag på lantbruksgymnasium och utbildar mig till bonde. Ett spännande yrke som bjuder på både glädje och sorg.

Det är främst tre växter jag använder, Slåttergubbe/hästfibbla (Arnica montana, den brukar kallas Arnika när den används mediciskt), Vallört (Symphytum officinale) och Kungsljus (Verbascum thapsus).

Självhushållning och låga kostnader kan vara ett självändamål, men också ett sätt att göra det möjligt att arbeta med det man vill, även om det inte ger så stora intäkter i början. Här är vår väg från lönearbete till större självbestämmande med två företag.

Vem har krupit i min rabatt? Vem har ätit av min sallad? Lagt ägg under mina stenar? Är svaret mördarsnigeln, så har du förmodligen redan upptäckt att du har problem. Men läget är inte hopplöst, det finns saker du kan göra för att minimera skadorna i odlingsland och rabatter!

Vi är två nybörjare med brist på både pengar och tid. Idén till den här serien föddes ur en önskan om att hitta information om den där starten då man inte har en stark ekonomi att börja med. Hur skramlar man ihop till odlingar, djurhållning och att leva enklare då? Hur orkar man med att arbeta både borta och hemma i övergångsperioden? Och hur startar man ett självhushåll utan att ta i för mycket och bränna ut sig istället? Med 39 mils avstånd mellan oss, och när vi än så länge aldrig träffats utanför datorn, tänkte vi här stötta varandra i en slags offentlig brevväxling där vi utbyter finurliga idéer, frågar om råd och berättar hur livet är för två nybörjare. Vi hoppas på att inspirera andra, nya som gamla självhushållare. Att ta steget ut i det outforskade, att tänka större. Dela med oss av våra lyckliga framsteg och misstag, erfarenheterna vi samlar på oss och utmaningarna vi möter. Vi har inte svaren men vi räds inte heller frågorna! Så vill ni dela glädje och sorg med oss, förhoppningsvis dra på smilbanden eller skratta gott? Följ då våra steg in i en, för oss, ny värld!

Jakt innehåller många delar. Mycket tid läggs på planering och förberedelser, inte minst åtgärder som gynnar djurens trivsel och födosök men även röjning och placering av pass. Själva jakten tar ofta många timmar i anspråk för varje fällt vilt. Men jakten kan bli såväl effektivare som säkrare beroende på hur man väljer att placera ut jägarna i markerna, vilka pass man väljer. I denna artikel kommer valet av pass samt säkerhet att tas upp. Avslutningsvis beskrivs hur märgben tas om hand på vår gård.

Jag är på väg till en fönsterkurs igen som anordnas av Slöjd & Byggnadsvård, Västra Götalandsregionen. Den här gången ska jag lära mig att tillverka en fönsterbåge. Jag ser verkligen fram emot kursen. Det saknas just nu några innanfönster i vårt hus och det drar kallt hemma.

-

För elva månader sedan bestämde jag och Malin oss för att sälja vår tidskrävande restaurang och satsa 100% på familjen, gården och självhushållning. Sedan dess har inte en dag gått som planerat...

95% av all ull i landet kastas. Vi har inte tid eller behov av att sitta och spinna för hand i stugorna, och det finns ingen infrastruktur för att lämna in ullen för beredning. Vad kan då småskaliga fårägare hitta på med sin ull, som både är användbart och inte tar för mycket tid? Tova fårfällar!

Det kommer att behövas många nya småskaliga biodlare framöver, för att få lokalt anpassade bin med en bredare genetisk bas. Har du så bara snuddat vid tanken att skaffa bin – så sätt igång och hjälp till! Jag vill här berätta om ett nygammalt sätt att hålla bin. Metoden utvecklades under början av 1900-talet och ger kanske inte samma höga avkastning som konventionell biodling, men är enklare och ger bina ett lite mer naturligt liv.

Landets tidigare artrika och varierade landskap av naturbetesmarker och slåtterängar har till stor del ersatts av skog, medan djuren ofta betar åkermark. Genom att återskapa naturbetesmarker av olika slag får vi miljöer som gynnar mångfalden av både växt- och djurarter. Samtidigt skapar vi ett vackert och levande landskap av produktiva beten och kan använda åkrarna till mat och biobränsle.

Ringblomma, daggkåpa och styvmorsviol är tre klassiska hud-örter. Så här gör du en örtolja eller lotion av dem för torr hud, torra händer och fötter, eksem eller blöjstjärtar.

Mycket har hänt under de år jag skrivit om jakt för Åter, här summerar jag upp och blickar framåt. Dessutom ger jag ett tips på hur man kan torka kött så det blir perfekt turmat eller kanske snacks.

Att ha egna grönsaker året om är en stor nåd, en lyx fler borde få uppleva. Så här odlar vi.

När Petter frågade om jag ville skriva en artikel om hur man på enklast möjliga sätt blir självförsörjande på de mest använda örterna var min första tanke att nej, det är inte möjligt att göra på ett enkelt och bra sätt. Ändå gör jag ett försök och hoppas att denna artikel kan vara till någon hjälp för den som vill ge sig i kast med kryddväxtodling för husbehov.