Arkiv: Artiklar

Yacon, eller yacón, är en sydamerikansk rotfrukt med söt smak och krispig konsistens. Den liknar inte någon annan rotfrukt som vi brukar odla i Sverige och är därför ett härligt tillskott i sallader och grytor. I denna artikel får du lära dig hur man odlar yacon.

I en serie på tre artiklar här i Åter kommer jag att gå igenom hur vi har arbetat med våra grönsaksodlingar på Bossgården för att göra jobbet enklare och effektivare. För oss har det varit helt avgörande för att kunna försörja oss på odlingen och gården. Den första delen, som var med i förra numret, handlade om att skapa ordning och reda i odlingen. Den följs här av en artikel om hur vi har arbetat för att utrota onödigt arbete i odlingen. Det enklaste jobbet är ju det som inte behöver göras alls. I nästa nummer kommer sedan en artikel om hur man kan planera för att minska på onödigt arbete.

Denna artikel handlar om en experimentell vedeldad raketbastu uppförd på landsbygden i Småland inuti en överloppsbyggnad. Den har nu varit i bruk av en barnfamilj som nyttjat den i mer än tre år för flitigt bastubadande. Hjärtat i raketbastun är en hemmabyggd och modifierad Rocket Mass Heater-konstruktion som inte kostar mycket att bygga själv. Den ger god förbränning, låga utsläppshalter och god verkningsgrad.

-

I detta nummer recenseras: Naturligtvis! - Biologisk mångafald i din trädgård Ut ur ekorrhjulet - Så blir du ekonomiskt fri Jag lämnar ekorrhjulet - Ett liv utan lönearbete

I Åter nr 2/2019 berättade vi om hur vi renoverade ett litet hus med återanvänt byggnadsmaterial och lösningar för ett modernt och resurssnålt boende. Vi beskrev hur vi förbättrade värmeisoleringen i golv och ytterväggar och hur vi gjorde för att förebygga fuktproblem. Nu berättar vi om uppvärmning, el, vatten, avlopp och om behandling och användning av fekalier och urin från våra urinseparerande toaletter. Vi avslutar med lite tankar om boende som en pågående process.

Flera plötsliga kriser blir ett nytt normaltillstånd. Världen efter oljan kan innebära mycket, både ljus och mörker. Hur hanterar och förbereder sig självhushållare för en framtid där det enda som är säkert är att den inte innehåller mer av samma?

I den här artikeln visar vi hur du kan använda en del av det sly och småträd, som ofta rensas bort i trädgården, till att tillverka växtstöd, spaljéer och andra stolpar och pinnar som du kan ha nytta av till dina odlingar. Du kan tillverka enkla praktiska eller extra fina dekorerade växtstöd på relativt kort tid.

Hur lyckas man skapa förtroende, relationer, utbyte och samarbete i byn? Vi som skriver denna artikel utbildar och stödjer organisationer i att utveckla deltagardemokrati och medskapande ledarskap. Vi bor själva på landsbygden och vill på detta sätt bidra med lite goda tips på hur man kan gå tillväga för att bygga samverkan och medskapande i den egna bygden.

Så roligt det var att i Åter nr 3/2018 läsa ett utflyttarbrev från slutet av 1970-talet! Vi själva flyttade mest av en tillfällighet upp till skogarna i norra Hälsingland 1980 från Stockholm. Den gamla rattväxlade Forden packades med våra pinaler. I baksätet stod en jättestor monstera som vi inte kunde lämna kvar för att den var så personlig, och bredvid den låg boken Självhushållning av John Seymor.

Jag har odlat för självhushållning utan djur och dess gödsel i 10 år nu. Därför tänkte jag berätta lite om hur jag tänker och gör när det kommer till näring och gödsel, eftersom det är vad många undrar över när det gäller vegansk odling.

Denna artikel berättar om stolpverkets återuppvaknande i Sverige, om hantverkets tradition och om en kurs som hölls i våras där den amerikanske ”timber frame”-gurun Will Beemer delade med sig av sina kunskaper. Hantverket illustreras sedan genom enklast tänkbara praktiska tillämpning – den så kallade ”stolpverksbocken”. Stolpverksbocken är ett oumbärligt hjälpmedel vid bearbetning av grova och tunga stolpar.

I några avsnitt av Åter 2017–2018 berättade jag om mitt bygge av ett 80 kvadratmeter stort orangeri mot min ladugårdsvägg. Budgeten var ynkliga 100 dollar och när projektet avslutades fanns det väl fortfarande en liten slant kvar i börsen. Nästan allt material var återbruk, överblivet och sådant som många kallar skräp. Nu tänker jag ge mig i kast med en gammal redskapsbod på endast 8 kvadratmeter.

När man nämner gäss är det många som får ett tveksamt ansiktsuttryck. Ofta beror det på att de eller bekanta har blivit jagade av gäss och sedan tycker att dessa stora fjäderfän är lite läskiga. Men förstår man sig på gässen kan man på sätt och vis bli en del av deras flock och lära känna gässen på ”djupet”. En fin relation med en gås är något speciellt och det är därför gässen alltid kommer att vara mina favoriter när det kommer till fjäderfän.

Det blir allt mer uppenbart att vi inte längre kan ta friskt vatten för givet. Vi måste på alla tänkbara sätt minska vår förbrukning, annars riskerar vi att stå utan rent vatten både till att dricka och att vattna våra odlingar med när regnet uteblir. Vi behöver även lära oss att ta vara på regn- och markvatten på vår egen tomt och använda det optimalt innan det försvinner vidare ut i naturen.

Det går att arbeta med grönsaksodling på många sätt, i olika skalor och med olika redskap, strategier och tekniker. Vad som är helt avgörande oavsett vilken metod man använder är att man lyckas strukturera upp arbetet och hitta hållbara system som gör det lätt. Det enklaste arbetet är det som inte behöver göras. Genom planering och ordning i odlingarna kan mycket onödigt arbete undvikas. I en serie på tre artiklar här i Åter kommer jag gå igenom hur vi har gjort vårt arbete på Bossgården enklare och effektivare. Den här första delen handlar om att skapa ordning och reda och den kommer följas av artiklar om att utrota onödigt arbete i produktionen samt att planera för att minska onödigt arbete.

-

”Flera fingrar gröna” av Johannes Wätterbäck och Theres Lundén samt ”Odla med barn” av Sara Bäckmo

Nu är våren här! Kanske är du i full färd med förberedelser i ditt trädgårdsland eller krattar bort det sista av fjolårets gräs, löv och kvistar i din trädgård. Då kan du behöva en kratta eller en räfsa. Idag har träkrattorna återigen blivit populära och finns att köpa i handeln, men du kan också med enkla medel tillverka en egen. I den här artikeln ska vi lära oss lite om hur man gjorde räfsor förr. Krattans konstruktion och utseende beror lite på var eller hur du skall använda den. I artikeln får du instruktioner i hur du kan göra en egen träkratta, utifrån färskt och torkat trämaterial.

År 2016 lämnade vi radhusliv i Uppsala för ett lantliv på Ranbogården i Mo socken utanför Söderhamn. Vad var det då som fick oss att ta detta jättekliv i en helt ny riktning, mot en för oss både bildligt och bokstavligt talat okänd mark?

I förra numret tog jag upp hur man skaffar, håller och utfodrar ankor, samt beskrev olika raser och sjukdomar. Här är del 2, om ruvning, kläckning, ällingar samt lite annat.

När vi tänker på vad vår nuvarande industriella civilisation gör med världen – orsakar klimatförändringar, får ekosystem att kollapsa och massutrotar arter med mera – kan det bubbla upp en mångfald av känslor. Inte minst när vi relaterar till de i vår omgivning som fortfarande inte verkar ha förstått. Hur hanterar vi allting? Kan det vara så att det praktiska som vi gör ute på våra gårdar – gör vi helt enkelt för att vi inte har något annat val?

Notiser och kortare texter från självhushållningsvärlden. Läsare skickar in nyheter, info om aktiviteter, nyttiga tips, roliga händelser eller goda recept. I dettta nr: Smidigt tillvaratagande av stora mängder squash, Ny podd om krisberedskap, självhushåll och prepping, Bostongurka, Småbrukarfestival i Larv Västergötland, Äggkartongständare, Bomullslinne färgat med lökskal, Röj tyst!, Enkel grusvägsskötsel, Rekofestivalen på Nääs, Rapport om nationell ekologisk självförsörjning

Den som lever ett självhushållande liv omges ofta av djur, jord och natur. Utmaningar och förutsättningar som bjuder på fantastiska möjligheter, men som också kräver en god hygien för att inte sprida sjukdomar, bakterier och smitta mellan olika djur, i både levande och förädlat tillstånd. Den som dessutom mjölkar själv, som förädlar ost, korv eller delikatesser måste vara ytterst medveten om vilken skada en bristfällig hygien kan orsaka. Lyckligtvis kommer vi långt med rent vatten, tvål och möjlighet att värma vatten.

I förra numret av Åter skrev jag om vinterbina, invintringen och vårfällan. Nu är det dags för de sista två av de fem huvudåtgärderna i mitt skötselsystem för bin: vårexpansionen och den svärmförebyggande avläggaren.

Visst kan livet på landet innebära mycket arbete men efter 18 år här ute i skogen så är jag 100 % säker att jag valde rätt livsstil. Jag har mycket frihet och jag lär mig nya saker mest hela tiden.

Ett gammalt ruckel som på 1890-talet var byggt av återanvänt byggnadsmaterial renoverades drygt 100 år senare, så långt möjligt med återanvänt byggnadsmaterial och lösningar för ett resurssnålt boende. Resultatet blev en mycket låg boendekostnad, en hög grad av återanvändning och återvinning av byggnadsmaterial, en liten användning av vatten med liten tillförsel av näringsämnen till grundvattnet och en bostad som är ”större på insidan än på utsidan”. Trots att renoveringen är anpassad till husets förutsättningar och våra behov, så kan våra överväganden och konkreta lösningar vara intressanta för fler som ska renovera och bo i äldre hus.

Jag är vegan sedan mer än fyrtio år tillbaka. Ja, hela min familj är det, min man, mina fyra vuxna barn och många barnbarn. Vi bor i lilla Mariefred i ett hus med en helt vanlig trädgårdstomt. Där försöker jag vara så självförsörjande jag kan och har bara planterat ätbara växter.

Vi kan odla stora delar av vår mat direkt i och under träden. På min gård har jag planterat hundratals nötträd i mina skogsträdgårdar. Jag tror på att få in träd i alla former av jordbrukslandskap och hoppas att mina erfarenheter kan vägleda och inspirera andra som vill odla nötter som en del av sitt självhushåll eller jordbruk.

-