Arkiv: Artiklar

Har du någon gång råkat ut för att du har frön över när du sått färdigt? Om inte så har du antingen extremt mycket mark till ditt förfogande, en synnerligen välplanerad odling eller så har du sått på tok för mycket och för tätt. Så vad göra med dessa överblivna fröer? Här kommer några förslag.

Hur gör man egentligen om man vill odla på en större yta, men inte har varken tiden eller orken att göra det ensam? Vi löste det genom att gå ihop och odla tillsammans. Målet var att kunna odla vår egen mat med ett bättre resultat än i våra egna trädgårdar och byta erfarenheter och odlingstekniker med varandra. Det här är berättelsen om hur vi gick från brukad vall till 600 kvm grönsaker på 1,5 år trots att vi bara odlar på vår fritid.

Det är inte helt enkelt att få en bärkraftig verksamhet på en liten gård. Här får ni ett exempel på hur man kan lyckas genom att vara flera och att jobba solidariskt med sin omgivning.

I takt med att det småskaliga lantbruket slogs ut i Sverige blev allt fler gårdar stående tomma och övergivna. Marker styckades av och köptes upp av större gårdar. En halvsekellång era av ödehus och ödegårdar inleddes. Kanske är majoriteten av denna tidnings läsarskara liksom jag övertygad om att småskaligheten är på väg tillbaka. Varje ödegård kan sjuda av liv igen, och de framtida verksamheterna behöver inte alltid inkludera djurhållning. Denna artikel handlar om hur jag förvandlade ett gammalt stall till festlokal med scen, bar och casino. För rätt person kan det bli ett café eller t o m restaurang.

Vi spenderar mycket tid i köket med bakning, matlagning, syltning och saftning. Genom åren har vi samlat på oss diverse redskap, nya och gamla, inköpta och ärvda. Några har kommit att bli favoriter och dessa vill vi gärna underhålla och bevara för att kunna fortsätta att använda även i framtiden. I den här artikeln tittar vi på några vanliga verktyg i köket och hur vi kan laga och renovera dem.

Vaktlar är populära över hela världen och används främst till kött- och äggproduktion. Besöker du en saluhall så får du betala en hel del för lite vaktelkött eller några vaktelägg eftersom de båda är eftertraktade delikatesser.

Vår resa mot att bo på en gård kommer inte ur en längtan att bli självförsörjande eller ens ur en längtan efter att bo på en gård. Nu bor vi, Ylva och Jonas, ändå här och ångrar oss inte, trots att våra drömmar för några år sedan var helt andra.

När man tänker sig spannmålsodling så är det oftast bilder av stora fält och stora maskiner som man ser framför sig. Men att odla lite spannmål till husbehov för att baka bröd kan man göra med väldigt enkla metoder, och det behövs inga stora arealer för att det ska räcka till ganska mycket bröd eller müsli. I den här artikeln beskriver jag det allra enklaste sättet att odla spannmål, med så enkla redskap som möjligt.

I den här artikeln berättar jag om hur jag gick från fix idé till egen brunn. Det finns två sätt att göra det på: ta reda på allt du kan i förväg och gör en detaljerad plan – eller bara göra det. För mig ligger det en tjusning i det senare, även om resultatet blir mer osäkert. Den här gången gick det över förväntan och det är roligt att här få berätta om mina erfarenheter.

-

Knappt hade jag hunnit sätta mig ner och pusta ut efter det senaste projektet med bastu och bad innan det var dags för ett nytt ”svartbygge” på samma tomt. Egentligen hade jag svurit en helig ed att ta en paus från fler byggprojekt, men kärlek kan som bekant få en människa att ompröva beslut. Jag måste erkänna att det nu främst är utmaningen att bygga med kasserat och återbrukat material som är min viktigaste drivkraft, snarare än det som annars kan kallas snickarglädje. Denna gång ska det byggas ett hönshus som en lillebror till bastun i Åter nr 3 och 4/2019 samt nr 1/2020. Det måste bli lättskött, smälta in i miljön och det får helst inte kosta någonting.

Vi är många som ser vitlök, gul lök och rödlök som en självklarhet i matlagning och självhushållning. Det kan vara mysigt att varje år stoppa ner små lökar i grönsakslandet för att se dem växa sig stora. Det är dock skönt att alltid ha löksorter i trädgården som är fleråriga och kommer upp år efter år utan att man behöver göra något avsevärt. Du planterar dem en gång och sedan finns de där och sprider sig på egen hand. Vissa av sorterna tittar fram ur jorden mycket tidigare än vår vanliga matlök på våren och är därför perfekta för vilket grönsaksland som helst!

Elden har spelat en central roll i en stor del av människans historia, och även om vi numera inte är så beroende av elden kan den fortfarande vara till nytta och glädje när vi vill laga mat, mysa eller värma oss inomhus, ute på gården eller i skogen. Här ska jag därför ge lite bakgrundsfakta om eld samt tips på hur man får fyr och håller igång sin eld.

I den här artikeln ska vi titta närmare på hur du kan laga och fixa de vanli­ gaste hyvlarna, som kanske erövrats på loppis eller hittats i snickarboden på torpet du övertagit.

Mitt i skogen någon mil söder om Örebro, intill naturreservatet Hjärtasjöns skärgård, ligger vår skogsgård Åfallet. Gården är ett litet torpställe på strax under 5 hektar, och här har vi sedan några år tillbaka börjat bygga upp ett livsprojekt med en rik mångfald av både arter och holistiska idéer. Här lever vi våra liv med strävan att göra detta på ett sätt som i bästa fall kan inspirera andra, och som både ger oss glädje, kunskaper, mat och inkomster.

Under hösten 2019 intervjuade jag åtta personer från olika delar av landet som underlag till mitt examensarbete. De ägnar sig alla åt självhushållning i olika grad och de har varit verksamma mellan ett och tio år. Vad som knyter dem samman är att de aktivt har valt att lämna en stad för att flytta in på landsbygden. Jag är nyfiken på den norm­ brytande viljan att leva sitt liv utan stadens bekvämligheter för att producera sin egen mat. Vilka är deras drivkrafter och vad upplever de som viktiga faktorer för att fortsätta vara självhushållare? Om sanningen ska fram vill jag ta reda på hur jag och andra kan dra nytta av deras erfarenhe­ ter för att i framtiden själva göra samma sak.

Bivaxduk är helt enkelt tyg som man impregnerat med bivax. Allt som du skulle slå in i plastfolie kan ersättas med detta klimatsmarta alternativ. Det går till och med att frysa in saker i dessa dukar eller påsar. Nedan kommer jag att beskriva hur du enkelt gör dina egna bivaxdukar hemma. När du lärt dig det så kommer du aldrig mer att behöva köpa plastfolie.

För exakt tio år sedan beslöt vi oss för att med hull och hår gå in för att bli självhushållare. Åren gick och så även livet. Detta utflyttarbrev kommer att handla om hur självhus­ hållningen förändrade vårt liv – utan att vi idag egentligen titulerar oss självhushållare.

I förra numret började jag berätta om duvor som självhushållardjur: hur man väljer ras och skaffar dem, samt hur deras bostad, duvslaget, bör utformas. Denna del handlar om övrigt man behöver veta för att hålla duvor till husbehov: utfodring, ungar, sjukdomar och slakt.

Det finns många olika sorters bikupor och biodlingssystem, mer eller mindre avancerade. Med ”biboet” har jag försökt göra en kupa som är så enkel och så lik binas naturliga bon som möjligt. Det blir mindre honung till odlaren men i gengäld minimalt med skötsel. Bina får klara sig själva i större utsträck­ ning. De vet hur, om de bara får.

För 20 år sedan började jag bygga mig ett hus av lerhalm med en del fiffiga ekologiska lösningar. Jag bor och trivs fortfarande i huset och tänkte berätta lite om hur det är gjort, vad som gått bra och vad som fungerat sämre. Förhoppningsvis kan det inspirera till nya självbyggen – det är en fantastisk känsla att ha byggt sitt eget hus med enkla metoder och sunda material.

Jag tänkte berätta lite om grunderna i slipning och bryning av eggverktyg. Jag slipar mycket verktyg till både privatpersoner och företag. Köksknivar, täljknivar, yxor, sekatörer, saxar med mera, det mesta som har en skärande egg helt enkelt.

-

Halmbacken är ett fritidshus med väggar av halmbalar. Det har en boyta på ca 80 kvm och är mestadels byggt av återanvänt material eller restprodukter från annan verksamhet. Största delen av byggmaterialet är lokalproducerat, stomvirket kommer t ex från träd på tomten.

Har du fyndat verktyg på loppis eller i något gammalt uthus? Det kan vara bättre än du anar. Gamla verktyg kan vara av mycket bättre kvalité än de du hittar i en järnaffär idag. Verktygen kan vara lite rostiga, dåligt slipade eller med trasiga handtag. Det behöver dock inte vara ett så stort problem. Med relativt enkla medel kan du rusta upp och laga dessa verktyg. I den här artikeln har vi valt ut några knivar och skölpar som vi lagar. Stämjärn och skölpar har likvärdiga handtag och således innefattar beskrivningen av skölpar även stämjärn.

Duvor är i dag inte något vanligt själv-hushållardjur men har varit det och kan kanske bli det igen. Även om det inte är mycket kött på varje är de tacksamma att hålla då de förökar sig friskt, kan vara friflygande på gården och hittar mycket av sin föda själva. Dessutom är de trevliga och vackra att se på.

Jag ville så gärna ha ett hus med en trädgård, där barnen kunde leka och jag kunde odla lite. Men jag hade inga pengar, och jag ville inte vara tvungen att arbeta heltid resten av livet för att betala av ett bolån. Vad skulle jag göra?

Att återanvända textilier av olika slag på ett effektivt sätt känns bra ur ett klimatperspektiv, samtidigt som det innebär att man slipper lägga ut pengar på att köpa nytt. Dessutom är det roligt att skapa unika saker och se det man redan har som en resurs – även när ursprungsfunktionen inte längre fungerar.

Biodling utifrån sett framstår ofta som invecklat, ”pensionärigt” och lite nördigt för dem som inte sätter sig in i det, men faktum är att det inte behöver vara något av det. Jag tror att tiden är mogen för att förändra bilden av biodling till: inte så svårt, något för alla och modernt. Alla hade vunnit på att fler skaffade bin!

Idag tillverkas det mesta som vi har i hushållet i en fabrik någonstans långt borta utav material som är allt annat än hållbara. Den här artikeln erbjuder ett alternativ till de massproducerade prylarna av plast och gör förhoppningsvis att självhushållaren kan öka sin grad av självförsörjning ytterligare.