8

Halmhuset i Ale – ett hus sprunget ur naturen

– ett hus sprunget ur naturen

Bengt Östlund

För 20 år sedan började jag bygga mig ett hus av lerhalm med en del fiffiga ekologiska lösningar. Jag bor och trivs fortfarande i huset och tänkte berätta lite om hur det är gjort, vad som gått bra och vad som fungerat sämre. Förhoppningsvis kan det inspirera till nya självbyggen – det är en fantastisk känsla att ha byggt sitt eget hus med enkla metoder och sunda material.

För 20 år sedan började jag bygga mig ett hus av lerhalm med en del fiffiga ekologiska lösningar. Jag bor och trivs fortfarande i huset och tänkte berätta lite om hur det är gjort, vad som gått bra och vad som fungerat sämre. Förhoppningsvis kan det inspirera till nya självbyggen – det är en fantastisk känsla att ha byggt sitt eget hus med enkla metoder och sunda material.

En gång för många, många år sedan bodde jag i Sinaiöknen. Där var det brännande hett på dagarna och iskallt på nätterna. Slumpen gjorde att jag kunde flytta in i en grotta, och då upptäckte jag att den var bekvämt sval på dagarna och ganska varm och mysig på nätterna. Att den enorma massa jag hade runt omkring mig kunde skapa detta mikroklimat var häpnadsväckande. Så småningom väcktes tanken att man skulle kunna simulera samma effekt i ett hus som byggdes med ekologiska material.

Bengt framför den färdiga dubbla stommen som han sågat upp av träden omkring.
Bengt framför den färdiga dubbla stommen som han sågat upp av träden omkring.

Lokalt och nedbrytbart material

Jag närde också en stark uppfattning om att vi bör omge oss med de naturliga material människan haft under sin evolutionära utveckling. Vissa konstgjorda material är skadliga för oss, som t ex formaldehyder i spånskivor. Numera görs de med en annan substans som förhoppningsvis inte skadar oss. Men jag tar hellre den säkra vägen.

För att spara energi skulle mitt hus först och främst tillverkas av lokala material, och uppvärmningen skulle vara oberoende av utifrån tillförd energi så långt det gick. Eftersom jag äger skogen var det lätt att fälla lämpliga träd, vilka sågades med ett litet sågverk (Solosåg) till olika storlekar och dimensioner. Träden används nu även till veden som värmer huset.

När byggnaden en gång ska kasseras kan det mesta ligga kvar där det faller, istället för att fraktas till soptippen. Mycket i huset är begagnat och därför billigare för oss, men framför allt bättre för miljön.

Växthuset byggdes vid vårt gamla hus för att testa lerhalmstekniken.
Växthuset byggdes vid vårt gamla hus för att testa lerhalmstekniken.

Uppvärmning med sol och ved

1 maj 2016 var det äntligen inflytt! Vardagsrummet är där vi spenderar mest tid.
1 maj 2016 var det äntligen inflytt! Vardagsrummet är där vi spenderar mest tid.

För att optimera energibehovet är det ett suterränghus i två våningar, och huset ligger med de flesta fönstren mot syd. På nedervåningen ligger växthuset som är en otrolig solfångare mellan mars och oktober, och vars värme man kan släppa in i resten av huset vid behov.

På den sidan av taket som vetter mot söder har jag installerat några solpaneler som värmer vatten – uppenbarligen mest på sommaren. Värmen leds ned till ackumulatortanken med tillhörande värmepatron mitt i huset. Från detta centrum är det korta transportsträckor till bad, dusch och kök, vilket bidrar till att sänka energibehovet.

Inne i huset finns en stor (begagnad) Tulikivi-kamin som var det enda som återstod av ett nerbrunnet hus, och som jag fick köpa till ett lågt pris. Kaminen väger väl över ett ton, och har luftinsläpp underifrån, vilket gör att ny ved lätt tar eld. På nedervåningen står en ny vattenmantlad vedspis, även den kopplad till ackumulatortanken.

Varmvatten får huset alltså från solpaneler, spisen med vattentank eller värmepatronerna. Invändig uppvärmning antingen från eldning eller direkt sol, eller flyttbara elelement ifall vi är ute och reser. I norr ligger en skog som buffrar mot de värsta köldknäpparna.

Grund, stomme och golv

Dubbel trästomme, redo att packas med lera och halm-blandning.
Dubbel trästomme, redo att packas med lera och halm-blandning.

Det ligger cementklackar på sprängsten där utsidan murats upp med tjocka lecablock. Innanför lecablocksmuren, under golvbjälklaget, ligger lösa lecakulor direkt på berget.

Stommen är byggd med dubbla reglar för att kunna få in den tjocka isoleringen mellan inner- och yttervägg. Allt virke är från träden runt omkring utom en stor limträbalk i taket på övervåningen, en trappa mellan våningsplanen, samt en hundraårig fiskbensparkett på övervåningen. Den fick jag ta från Långedrags värdshus när det skulle rivas ut. En gång hade vi besök av en snickare som sa att han gift sig på värdshuset på 1 960-talet och att han förmodligen dansat sin bröllopsvals på detta golv, vilket var lite kul!

Till panelen på insidan av väggarna har blånat virke använts och gett ett fint blått mönster. Blånaden beror på en svamp som växt in i virket. Dock ingen fara att använda inomhus och ett av flera ”misstag” som blev helt rätt i slutänden.

Det finns många sätt att skapa massa i ett hus, men jag tyckte att lera och halm hade många fördelar. När man blandar dessa ingredienser blir det till en fuktig massa som man lägger ned i en form man spikat ihop mellan husreglarna. Massan torkar redan efter några timmar. Man fortsätter fylla längs med väggen, så att det säkert har torkat tillräckligt innan man flyttar upp formbrädorna och bygger vidare på väggen uppåt (glidform).

Väggar av lerhalm

Bengt tittar ut ifrån sitt framtida sovrumsfönster.
Bengt tittar ut ifrån sitt framtida sovrumsfönster.

Materialet har den egenheten att det absorberar fukt när förhållandena är fuktiga, men avger fukt när inomhusluften är torr. Det avger även negativa joner, som man t ex kan finna vid vattenfall, och som är positiva för människor (det finns t o m maskiner man kan köpa som avger negativa joner).

Utsidan är täckt av panel som jag tillverkat av asp. Insidan har jag täckt med lerputs som sedan behandlades med mjölk, och den slutliga behandlingen var att ”måla” ytan med kalkvatten.

Jordtäckt tak

På taket ligger 25 cm jord. Det är en vildvuxen sommaräng som är hem för maskar och fåglar och massa olika arter av växter. Förr rensade jag tistlar på taket, men nu låter jag det bara växa fritt.

Massugnen Tulikivi håller värmen ordentligt. Köket i bakgrunden.
Massugnen Tulikivi håller värmen ordentligt. Köket i bakgrunden.

Det är med taket det tyvärr har varit lite problem. Först lades en platonmatta och sedan jordlagret, men fukten lyckades tränga sig igenom skarvarna och det läckte. På ena sidan är det bara 1 5 graders lutning, och den nederbörd vi haft i kombination med att det frös gjorde att det inte räckte med platonmatta under. Jag hade hört att det inte skulle vara större lutning för att fukten skulle stanna kvar på taket, men det kan ju också bero på tjockleken på jordlagret. Sedumtak är inte lika tjockt. Förmodligen var det när det frös som fukten expanderade genom skarvarna på platonmattan.

Då grävde vi bort all jord för hand (mycket blålera i den jorden dessutom). Vi tog bort platonmattan och lät istället en plåtslagare lägga ett plåttak och lade sedan tillbaka jorden direkt på det. Problemet var att plåtslagaren gjorde både vertikala och horisontella skarvar och dessutom ett dåligt jobb med att bocka plåten så att det läckte igen när fukten letade sig ner där skarvarna möttes. Den tiden var inte kul alls, vi gick upp på taket varje dag och grävde fram alla dåliga bockningar. Vi körde då med hängslen och livrem: kletade på ett tjockt lager med tjära och tjärtejp, lade ett lager lecakulor på plåttaket, markduk på det, och sedan jord. Sedan dess har det varit tätt.

Fördelen med ett så tjockt jordlager är ju isoleringen, och att det förstås hjälper till att bidra till ett friskt ekosystem. Dessutom är det så vackert med en full äng istället för lite kaktusväxter. Nackdelen är ju att det inte är någon särskilt beprövad teknik med just så tjockt lager och att det i vårt fall lett till läckor. En stor del av blåleran kastade vi ner när vi grävde den andra gången eftersom den inte håller fukt lika bra.

Ventilation

Ventilationen består av ett ca 1 5 m långt 200 mm-rör som ligger 1 m ned i marken, och som delar sig där det kommer upp i huset. En del går till eldstaden, och den andra delen går till ett skafferi som ligger mot yttervägg på nordsidan. Den ena delen ger luft till kaminen och den andra hjälper till att hålla en sval temperatur i skafferiet.

Ett litet loft reserverat för förvaring och en mysig sovplats för kommande barnbarn.
Ett litet loft reserverat för förvaring och en mysig sovplats för kommande barnbarn.

Ekologiska toaletter

Slutligen har jag installerat ekologiska toaletter. Urin går till en uppsamlingstank, och fekalierna faller ned i en tunna. Fekalietunnorna ventileras med en fläkt i ventilationsröret.

Urinet är ett högkoncentrerat gödningsmedel och sprejas ut över trädgården på våren innan bär och frukter hunnit bildas.

Fekalierna töms ut med jämna mellanrum i en tunna där de ligger och komposteras i ca ett år. Därefter grävs de ner. Eftersom fekalierna är torra, som en effekt av att urinet går en annan väg, blir det aldrig någon lukt.

Reflektioner och tips

Färdig stomme inifrån huset, sent 1990-tal/tidigt 2000-tal.
Färdig stomme inifrån huset, sent 1990-tal/tidigt 2000-tal.

Jag tycker att det mesta fungerat som jag tänkt mig och jag är över förväntan nöjd med saker och ting: till exempel lerputsen på insidan och själva lerhalmen som isoleringsmaterial.

Det håller både kyla, värme och ljud ute, och varken fukt eller möss tar sig in. Även kalken som innerväggarna målades med var överraskande bra. Jag minns när vi målade, det ser ju bara ut som vatten tills det fått torka. Som magi blir det vitt efter ett par timmar. Väldigt häftig grej faktiskt! Det gick ju inte som jag trodde med taket. Det var tufft, men nu läcker det inte längre och det är nog också det enda som gått snett under bygget.

Så jag är riktigt nöjd, särskilt när jag påminner mig om att jag faktiskt gjort allting så gott som själv.

Open Book

Halmhuset i Ale – ett hus sprunget ur naturen

Undertitel
– ett hus sprunget ur naturen
Tidning
Sidan
7
Läsläge
PDF & Läsläge

Lämna ett svar