Arkiv: Artiklar

Att elda med ved är utan tivel det enklaste, billigaste och mest miljövänliga sättet att värma sitt hus vintertid. Och även om vedhanteringen är ett arbete som både ger fysisk styrka och mental avkoppling, har det genom tiderna utvecklats massor av fiffiga redskap som gör jobbet lite smidigare.

Telefonen ringer då och då, ibland får vi ett foto på posten: -Vad är detta? Är det användbart? Lika ofta motsatsen; Jag behöver en sådan, har du någon eller vet du var jag kan hitta detta?

Hur bryter man sig loss? Det är nu många som strävar mot ökad självhushållning men sitter fast mer eller mindre i olika ekorrhjul och invanda mönster. En del läsare har anmärkt på tidningens innehåll att “det är härligt att läsa om alla människor som lever på ett annorlunda sätt, men innehållet och budskapet är svårt att applicera på oss ”vanliga människor” som sitter med huslån, dagisavgifter, bil och ICA-kort”. Många Återläsare befinner sig i en situation där de känner sig låsta och söker inspiration och tips om hur man kan bryta sig loss och få mer tid, kraft och resurser att försöka skapa det liv man egentligen vill leva. Små eller stora steg, skriv gärna hur du gjort för att bryta dig loss lite och öka din självförsörjning! Här kommer några läsarbrev från ”vanliga människor” som kanske kan inspirera, även om vi alla har olika utgångspunkter och slutmål.

Halm är ett underbart material ur flera synpunkter. Miljövänligt, billigt och relativt lätt att få tag på. Dessutom vackert och mångsidigt. Förutom till praktiska korgar kan halm även användas som inslag i vävar tex mattor.

Det är lätt att man skjuter på ett beslut om att pröva att baka i en gammal vedeldad stenugn. Kanske har man gläntat på ugnluckan på en bortglömd bakugn och den vanligaste synen man mötts av är trasiga lysrör och intorkade färgburkar, när det skulle vara gyllenbruna doftande bröd där.

Blev den bra? Eller gjorde du aldrig hårdost som jag skrev om i Åter 4/02? Mycket text med liten stil och ett innehåll som man inte känner till kan väl avskräcka vem som helst. Bra, för jag vill helst att du börjar ditt ystningsäventyr här istället och lär dig göra syrad färskost först. Lätt att lyckas med och mycket användbart och gott. När du gör syrad färskost har du dess – utom fördelen att du inte behöver vänta på att osten ska mogna. Den är klar att äta direkt, och du får snabbt klart för dig om du behärskar ystningen eller inte.

För många som drömmer om att bli djurägare kan det tyckas hemskt att föda upp djur till slakt. Men som diskuterats tidigare om liv och död är döden en naturlig följd av livet. Husdjur föds upp för att slaktas, men den ska ske snabbt och smärtfritt.

Att bevara lite av sommarens smaker, dofter och färger i sprit för att sedan njuta dem i form av en god snaps är en tradition som många sätter stort värde på. Att börja krydda sitt brännvin med egna örter är lite som att öppna dörren till en ny värld av smaker, i och med att växtens egen smak framhävs så tydligt.

-

Det började för mig 1972 i Värmland, mitt i den gröna vågen då, för 30 år sedan. Några fröpåsar från Konsum och en snäll granne med traktor. Harven drog vi för hand. Sen var det bara att så. Av de små morotsfröerna såg vi inte röken. Dom försvann i en matta av ogräs. Sallaterna trängdes i tuvor lite här och där i raderna. Svartrötterna blev gallrade och fina. Och bondbönorna blev enorma. Jag visste inte mycket om odling då, men blev helt tagen av vad de här små kornen kunde ge. Vilken variation och vilken mängd. Vilket utbyte från ett sånt litet ett, som ett frö.

Gengasdrift av bilar är inget nytt. Den första kommersiellt tillgängliga gasgeneratorn för fordonsdrift fanns i produktion redan på 1920-talet och ansågs då vara ett bra och billigt alternativ till fossila bränslen. Under andra världskriget kom tekniken till användning i stor skala då tillgången på bensin var högst begränsad.

Att sy i skinn är egentligen inte så komplicerat som man kan tro. Sömmarna är ofta lätta att utföra och man kan sy många olika plagg bara med att använda de enklaste varianterna. Det svåraste är själva skinnkunskapen – det är en kunskap som man lär sig med tiden och erfarenheten. Att veta hur man utnyttjar skinnet på bästa sätt och vilka skinn som är lämpligt till olika saker.

-

Att odla sina egna grönsaker och rotsaker är ett mycket tillfredsställande sätt att skaffa sig mat på. De flesta som har tillgång till en bit jord kan odla en stor del av årsbehovet av rotfrukter och grönsaker samt frukt och bär. Om man bor i lägenhet kan man odla i fönsterlådor och om man har balkong kan odlingarna bli riktigt omfattande. Anstränger man sig dessutom genom att skaffa lämpliga odlingskärl kan avkastningen bli ganska stor.

Lägenhetsträdgårdar är trädgårdar för dem som bor i lägenhet (precis som villaträdgård och radhusträdgård är trädgårdar för dem som bor i villa respektive radhus). De kan förekomma både i direkt anslutning till bostäder i bottenplan och friliggande för dem som bor i övervåningar. De kan ligga på kvartersmark, dvs på den mark som tillhör flerfamiljshuset eller på parkmark/allmän plats-mark i närheten av huset eller bostadsområdet.

Det har inte varit så vanligt att odla grönsaker och andra ätliga växter inomhus. Intresset ökar dock, böcker ges ut i ämnet och fröpåsar börjar märkas med ”Lämplig för inomhusodling” Det är ju inte alla förunnat att ha tillgång till en jordbit. Du kan börja din odlarbana inomhus. Din åker är dina fönsterkarmar, bord och hyllor. Förvandla din lägenhet till ett prunkande växthus.

Bergtagen är ordet. Man kan bli bergtagen av örter. Jag vet, för jag är det. Förtrollad av deras färg, form, doft och smak, fängslad av deras mångfald och snillrika anpassningsförmåga, betagen av de möjligheter de erbjuder. Och så blir jag ofta som uppslukad av all den örtkunskap som finns, som jag vill ha del av för egen del och dela med mig av.

Intervju med Sivert och Marie i ekobyprojektet Utsikten i Krossekärr, Orust

Under tjugofem år bodde jag på Abrahamsgården, en timrad parstuga i två våningar med anor från 1700-talet. Den vackert högsmala, faluröda mangårdsbyggnaden har två murstockar med fem olika eldstäder – en stor öppen köksspis med välvd bakugn, en vitlimmad öppen rörspis i salen, det nyare kökets gjutjärnsspis och övervåningens bondska kakelugnar med järnluckor och grönt diagonalrutigt mönster i utrunnen glasyr.

Djurhållning innebär ansvar för andra levande varelser. Det postiva i känslokontakten med djuret har redan diskuterats. Men att vara bunden av djur kan ibland också kännas negativt. Morgon och kväll skall djuren ha mat och passning, helgdag som söckendag, inte ens julafton eller under semestern slipper man ifrån problemen. Gäller det större djur, t ex en hushållsko, är arbetet också tungt: höbalar skall släpas ner från löftet, gödsel skall skyfflas bort och köras ut, också i rykande snöstorm, det skall mjölkas och ryktas och vattnas.

Odling av potatis är den del av den privata matproduktionen som jag tror sitter djupast i ryggraden hos oss svenskar. Och många är vi som odlar det egna behovet eller åtminstone sommarbehovet.

-

Kanske barnsligt med ett korsord i en så här pass seriös tidning, men det är ju ändå jul snart. Vinter; långa mörka kvällar, tidiga mornar och stillhet. Kängorna knarrar i snön och det fryser lite i ögonvrån. Hönsen sover och man stampar av sig snön innan man går in och ställer vedkorgen vid spisen. Det är nu man dricker något varmt och har tid för sig själv. Det är nu man plockar fram ett... självhushållarkryss!

Innan jag flyttade ut på landet hade jag en bild av ett småbruk där en mångkunnig och stark man kunde uträtta allt som behövdes för att försörja familjen. Men när jag sedan blev tillsammans med en tjej från landet och skaffade ett torpställe, fick jag ändra uppfattningen om självhushållets arbetsfördelning.

Svampar förs till en egen grupp vid sidan av djur och växter bland annat för att de saknar fotosyntes och egentliga rörelseorgan. Svampar är en mycket variabel grupp i naturen, både i storlek och användningsområden. De minsta svamparna är encelliga och osynliga för blotta ögat, de största kan bli närmare halvmeterhöga och väga flera kilo.

Mjöd är en naturlig dryck. Det är inte helt otänkbart att den under gynnsamma omständigheter kan uppstå i naturen. Råvaran är honung och så länge det har funnits bin kan det ha funnits mjöd. Honung med högt vatteninnehåll bringas förr eller senare i självjäsning och ibland kan mikroorganismerna som omvandlar socker till kolsyra och alkohol vara vänligt sinnade och då blir smaken på den jästa honungen angenäm. När människan konfronterades med den första mjöden är naturligtvis oklart men det måste ha varit för mycket länge sedan.

Det berättas, att redan på 300-talet efter Kristus började vaxljus komma i bruk. Talgljus, som med säkerhet är kända i vårt land sedan 1100-talet, var billigare att framställa än vaxljusen, som med tiden hade fått karaktären av högtids- och lyxartikel, eftersom de allmänt användes för kyrkliga ändamål.

Man behöver varken plank, brädor eller maskiner för att slöjda i trä, med några handverktyg och färskt trä i form av stammar eller grenar kan man åstadkomma en hel del.

En god skörd med väl utvecklad gröda ställer krav på sin växtplats. Det ska vara lagom temperatur, sol, lucker jord med rätt pH, tillgång på vatten och växtnäring mm. Odling av mark gör att jorden exponeras för syre och nedbrytningen av mullämnen och mineraler ökar. Då jorden inte är täckt av växter avgår det värdefulla växtnäringsämnet kväve lättare till luften. Växtnäring bortförs också med skörden. Om inte växtnäring tillförs leder det på sikt till att tillgången minskar och därmed skörden.

I vår familj har vi nog glömt bort det här med julklappar ganska mycket, men julmaten är desto viktigare. Maten och den långsamma mysiga pysselstämningen innan jul. Det börjar lite smått redan vid första advent för att sedan eskalera betydligt vid Lucia och grisslakt med allt vad det innebär. Som självförsörjare är det lätt att man anammar många av den gamla tidens seder och traditioner. Det är väl så, att kultur växer ur det sätt som människor lever av naturen.