Skribent: Johnny Andreasson

Det började för mig 1972 i Värmland, mitt i den gröna vågen då, för 30 år sedan. Några fröpåsar från Konsum och en snäll granne med traktor. Harven drog vi för hand. Sen var det bara att så. Av de små morotsfröerna såg vi inte röken. Dom försvann i en matta av ogräs. Sallaterna trängdes i tuvor lite här och där i raderna. Svartrötterna blev gallrade och fina. Och bondbönorna blev enorma. Jag visste inte mycket om odling då, men blev helt tagen av vad de här små kornen kunde ge. Vilken variation och vilken mängd. Vilket utbyte från ett sånt litet ett, som ett frö.

Gurkor har odlats mycket länge. De äldsta fynden finns i Sydostasien och är daterade till 9750 f. Kr. Men förfäderna till vår nuvarande gurka är ännu inte säkert identifierade. Troligen härstammar de från en oaptitlig vildväxande art, C. hardwickii, som växer på Himalayas sydsluttningar och i Norra Indien. För 4000 år sedan odlades den allmänt i större delen av Asien och kom till Europa via Mellanöstern och Nordafrika. Med Romarrikets fall försvann den från Europa och började inte odlas igen förrän på 1500-talet. Till Sverige kom gurkan under 1600-talet.