Arkiv: Artiklar

Detta är den andra artikeln i vår serie om fröodling. I den första artikeln gick vi igenom grunderna för hur det går till att samla egna frön av hög kvalitet. Nu går vi in på praktiska exempel på fröodling. Vi ger också förslag på lämpliga ettåriga växter att fröodla för den som är nybörjare på fröodling.

Något många ständigt kämpar mot i sina odlingar är ogräs, ett begrepp som är väldigt öppet för tolkning eftersom det i princip bara beskriver en växt som växer oönskat eller okontrollerat på en plats där den inte är välkommen. Trots att tolkningen är fri finns det ändå flera växter som nästan alltid hamnar i ogräskategorin. I denna artikel tar jag upp några växter med ätbara blad som ofta klassas som ogräs, eller som riskerar att få den rollen i din trädgård, för att förhoppningsvis få någon att hitta ett nytt användningsområde för dem.

Vi som skriver detta är Isak och Anna-Maria och vi har varsin gård i Strängnäs kommun. Anna-Maria bor på Oppgården nära Strängnäs och Isak på Graneberg i Stallarholmen ute på Selaön i Mälaren. Vi flyttade in på våra gårdar ungefär samtidigt och strävar efter ungefär samma saker: ett liv inspirerat av permakulturens tankesätt. Samtidigt är våra platser väldigt olika. Här visar vi dem sida vid sida för att dela med oss av möjligheter, utmaningar och lärdomar.

Om man äter mycket vegetarisk mat så är olika baljväxter ofta en stapelvara i köket. Bönor, linser och ärtor är billig och mättande mat och finns i ett otal olika varianter, varav de flesta går bra att odla till husbehov i Sverige. Alla har väl ätit chili con carne, linssoppa och falafel, men även om det är gott så vill man ibland ha lite mera omväxling i maten man lagar. Och vad gör man med vanliga gula ärtor om man har tröttnat på torsdagssoppan? Här kommer några förslag på lite ovanligare användning av baljväxter.

Bygget av vårt tiny house har nu pågått i ett par år. Det lilla huset byggs med så miljövänliga och hållbara material som möjligt. Leran är uppgrävd ett stenkast från bygget, virket kommer från vår egen skog, uppsågat i eget sågverk, samt åter brukat material. I Åter 4/23 berättade jag om första delen av bygget, här kommer fortsättningen.

Tanken är enkel. En pub där man inte säljer någonting utan lokalen öppnas upp för de som vill komma. Var och en tar med sig något man tycker behövs på en pub och så skapar man den tillsammans. Inga pengar byter ägare. Kanske blir man bjuden på något att dricka av någon som tagit med sig det – fast det kan man inte veta på förhand. Kanske blir man inbjuden att spela ett spel som någon har haft med sig eller att smaka på något ätbart. Inget går att veta förrän efteråt.

Vi är en grupp på fem hushåll som samarbetar kring att odla de fröer vi behöver för vår husbehovsodling. Vi är glada för hur detta underlättar och berikar, därför berättar vi här om hur vi organiserar vårt frösamarbete med hjälp av organisationsformen sociokrati.

Tänk när alla gårdar var ”självförsörjande”. Allt var ekologiskt, inga traktorer. De flesta fåglar var vanligare då trots att ingen matade fåglar. Några har till och med utrotats sedan dess. När Petter bad mig skriva om att odla egen fågelmat ville jag hellre vända det till att du redan håller på med den bästa formen av fågelmatning! Ge dig själv som lever mer eller mindre självförsörjande och har djur en välförtjänt klapp på axeln. Jag vill här vägleda i vad som är viktigt och oviktigt för fågellivet och mångfalden på gården.

Kålroten är en gröda som tidigt blev omtyckt i både slott och koja. Den kom att ge upphov till en mängd varianter väl värda att odla och bevara.

-

En helg i slutet av september hade Lerbyggeföreningen i Sverige en årsträff i Larv i Västergötland. Det blev lärorika och inspirerande dagar fulla av praktiska workshops, intressanta föreläsningar, studiebesök och spännande möten med entusiaster. Här är ett reportage från träffen, samskrivet av några av oss som var där.

Hör du till dem som gärna skulle vilja odla fram dina egna frön, men som av en eller annan anledning ännu inte har kommit igång? Kanske tror du att det är mycket svårt att fröodla och att frön som man odlar själv blir sämre än dem man köper? Med den här artikelserien vill vi ge dig grunderna för att lyckas med egen fröodling och få egna frön av hög kvalité, ofta bättre än frön man köper. Vi hoppas att det hjälper dig att ta steget att pröva på egen fröodling. Det är en fascinerande värld som väntar dig där!

För dig som funderar på att börja odla för självhushåll och/eller försäljning är pumpor en underbar gröda eftersom de både går att använda i matlagning och i dekorativt syfte. I den här artikeln redogörs det för olika typer av pumpor och vad som utmärker dem. Du får också tips när det kommer till sortval, vad du ska tänka på innan du startar din odling och en del handfasta råd i det praktiska arbetet.

På Gammelgård har vi skånska blommehöns i genbank sedan tre år tillbaka. Det har varit en mycket givande kunskapsresa, och vi är väldigt nöjda djurhållare. Här beskriver vi hur vi lever tillsammans med våra höns.

I den här artikeln kommer ni att få följa med mig på resan när jag renoverar och omvandlar en före detta Filadelfiakyrka till en bostad. Jag väljer ett hållbart renoverande men håller ändå dagens standard. Dessutom införlivar jag modern teknik i form av sensorer som mäter fukt och temperatur, så jag blandar gammal och ny teknik.

Företaget Neversink Farm har tagit fram ett mycket tidsbesparande redskap för att markera planteringsavstånd i odlingsbäddar. Jag bestämde mig för att bygga egna. I originalversionen är de byggda i metall men mitt material är trä. Så här gjorde jag.

Jag vet inte om jag är en typisk utflyttare. Jag föddes visserligen i Stockholm, men tillsammans med min mor flyttade jag till landet redan som sjuåring. Förutom några års studier i större städer (bl a tre år i Paris) har jag sedan dess bott största delen av mitt liv på landsbygden eller i mindre samhällen. Däremot är jag en ganska färsk självhushållare och omställare och det är det jag tänkte berätta om i denna text.

Urin innehåller näring i rätt proportioner för många trädgårdsväxter. Den är tacksam att använda både som grundgödsling och behovsanpassad punktgödsling. Näringen är lättlöslig och snabbverkande så det är lätt att avläsa rätt dosering på hur växterna utvecklas. Det innebär också att vi ska vara försiktiga och inte överdosera.

Att odla sina egna grönsaker och blommor är verkligen fantastiskt men att odla tillsammans ger en ytterligare krydda till odlandet! I Valla tillsammansodling är vi 20 hushåll som odlar tillsammans på en yta av ca 200 kvm. Vi planerar, förbereder och drömmer under vinter och vår och i maj drar det igång med många gemensamma arbetsdagar när allt ska ner i jorden. Sedan blir det lite lugnare under sommarveckorna och i slutet av augusti är det intensivt igen med skörd och arbete med att vinterförbereda landet. Gemenskapen förstärks med alla goda och trevliga knytisar vi har under våra arbetsdagar – då kan vi tillsammans blicka ut över allt det fina vi odlat medan vi äter.

Svamp kan odlas på många olika sätt och platser i trädgården och under rätt förutsättningar även inomhus. Jag har testat ett par olika metoder men fastnat för odling i hink utomhus då det ger snabbt resultat och väldigt sällan misslyckas. I artikeln beskriver jag hur jag brukar gå tillväga.

-

I de flesta svenska kök återfinns en stadig rotation av specifika grönsaker, produkter och råvaror som används vecka efter vecka. Men vad skulle hända om vi tog ett steg längre och utforskade nya smaker, utan att nödvändigtvis behöva odla något nytt? Det finns antagligen växter i din trädgård som kan användas på oväntade sätt, med en outnyttjad potential. Även om vissa av dessa användningsområden kanske inte är ovanliga för alla, är de i många svenska kök relativt okända. I denna artikel avviker jag något från temat ”udda bladväxter” genom att istället utforska nya, lite alternativa sätt att använda växter som redan är vanliga i många trädgårdar.

Östängs gård drivs varken effektivt eller rationellt. Vi koncentrerar oss inte på en gröda eller en produkt utan vi håller på med många olika saker för att vi vill det. Vi tycker att det är roligare och intressantare med många verksamheter på vår gård. Inte bara för att vi försöker sluta så många kretslopp som möjligt utan även för att vi har möjligheten. Våra liv har fallit ut på så sätt att vi har fått möjlighet att sköta en gård och då vill vi passa på att lära oss så mycket som möjligt inom många områden. Många skulle kanske göra andra val men detta har varit våra och det resulterar i att det är väldigt mycket att hålla reda på.

Den här artikeln beskriver bygget av en luktfri toalett för inomhusbruk och förmedlar mina lärdomar om ventilation, vilken är av stor betydelse för alla torra toaletter men har specifika krav för olika modeller. Tidigare delar i serien handlade om vikten av att sluta kretsloppen på hushållsnivå (Åter 1/24), om för­ och nackdelar med de olika toalettlösningarna som marknaden erbjuder (Åter 2/24) samt om hur vi byggde vårt utedass (Åter 1/24).

Det här är en berättelse i två delar om hur det var för oss när vi flyttade ut på landet och om hur vi gradvis försöker rädda och renovera vårt getstall i ladugården med naturliga bygg­nadsmaterial och gamla beprövade tekniker.

Livet i Goda Händer ekoby är så mycket mer än att odla grönsaker och bygga ekohus. De erfarenheter vi samlat på oss under våra första 13 år handlar framför allt om hur man organiserar och samarbetar på ett hållbart sätt.

Nu börjar arbetet med att ta fram ett rekommenderbart odlingsupplägg för nya självhushållare. Regenerativt, plast­- och fossilfritt och en massa andra kriterier ska uppfyllas, så det blir en utmaning och vägen är lång tills vi kommit på och provat tillräckligt för att kunna rekommendera något. Första steget blir att klura ut hur jorden ska bearbetas, och jag vill här berätta om sommarens experiment med grävfria bäddar och gröna gångar: utan tvivel bra för jordhälsan men kommer det att gå att hindra 2652 meter gräskant att växa in i bädden?

När vi gjorde designen för Permakulturgården i Skovvirke (se Åter 2/24) var det viktigt för oss att ha vintergrönt skydd runt huset och den intensiva matskogen. Det är just här vi spenderar mycket tid ute på våren, innan lövträden får sina blad, och i matskogen odlar vi exotiska träd som t ex persikor och aprikoser som blommar redan i mars. Valet föll på en lähäck av höstsilverbuske, som samtidigt fyller många andra funktioner i den övergripande permakulturdesignen och därför skapar många nyttiga kopplingar.

Möjligen trivs svensken bäst i öppna landskap ... men det är inte så ofta fallet för vare sig grödor eller den biologiska mångfalden som ska hjälpa oss att odla. För lite eller för mycket lä kan försämra förutsättningarna för en bra odling.

Under åren 2014–2019 byggde jag och min man Rune vårt halmbalshus. Vi gjorde 95 % av jobbet själva, allt från ritningarna till skorstensbygget och takläggningen. Det var en resa! I denna artikel vill jag gärna ta upp hur man överlever ett sådant stort projekt utan att bränna ut sig och samtidigt behålla sin relation.