Arkiv: Artiklar

För hushåll som strävar efter självhushållning är energi en viktig pusselbit men ofta en knepig utmaning. Det kan kännas svårt att på egen hand bedöma, planera och genomföra tekniska lösningar om man saknar kunskap och färdigheter eller andra resurser, som pengar och tid, för att få det gjort. En lokal energigemenskap kan då innebära en möjlighet för människor att samarbeta och hjälpa varandra, och att följa med i den förnybara energiomställningen.

Ett gapskjul är ett skjul med tre väggar. Den öppna sidan, som gärna vänds från vinden, gör det lätt att komma in och ut med redskap och maskiner utan att krångla med portar. Detta skjul bygger vi i stolpteknik som är virkessnålt, lättbyggt och snyggt. För mer info om tekniken, se mina tidigare artiklar i Åter.

De flesta som läser Åter har nog mer eller mindre koll på vad en REKO-ring är. REKO-ringar bygger på den enkla idén att samla ett gäng lokala matproducenter som via förbeställningar säljer sina produkter till kunder. Kunder och producenter möts sedan på en bestämd tid och plats för utlämning av varorna. Men dessa ringar – liksom ett mer hållbart matsystem – står inför utmaningar. Med insikter från min pågående forskning och ett privat deltagande i REKO handlar denna artikel om att bidra till en förståelse för vad REKO är och hur det hela fungerar, men också hur du kan bidra till REKOs utveckling, samt hur du kan tänka om du vill starta en ny ring.

Jag heter Hanna och bor i Roslagen med man, två vuxna barn, två hästar, tre katter och några höns. Som barn drömde jag om att ha en gård med många djur. Så blev det inte riktigt, men det blev bra ändå. I den här artikeln berättar jag lite om hur jag leker bonde på mitt sätt, samt hur jag tacklar min fiende nummer ett: mördarsniglarna.

Att bli självförsörjande på spannmål för brödsäd eller foder är mer ytkrävande än grönsaker och därmed mer arbetskrävande om man inte har maskiner till hjälp. Det är tyvärr därför inte många som vågar ge sig på det. Jag vill med denna artikel få fler att våga prova. Börja gärna med en liten testodling för att sedan skala upp om det känns som din grej att odla din egen säd.

När man tänker på tobaksodling så tänker man oftast på Kuba och andra varma länder med en lång odlingssäsong. Men faktum är att det går alldeles utmärkt att odla tobak för husbehov även i Sverige. Och det går också att göra ett väldigt gott snus av tobaken, helt utan gifter och konstiga tillsatser.

Allt fler längtar efter mer gemenskap i boendet och att på ett naturligt sätt göra saker tillsammans med sina grannar. Genom att dela vissa ytor och funktioner med grannar minskar också resursförbrukningen på olika sätt. Bogemenskap är ett sätt att skapa förutsättningar för såväl grann-sammanhållning som delningsekonomi.

Ens prioriteringar ändras under livets gång: för tio år sedan ville jag ha ett så enkelt och underhållsfritt boende som möjligt. Nu vill jag istället rota mig, odla egen mat och komma närmare ett självhushållningsliv. Detta har jag funnit på en gård i Arlid norr om Alingsås, tillsammans med två kollektivkamrater.

Vad krävs för att återuppliva en gammal gård? För mig var svaret inte självständighet, utan samarbete. Det här är berättelsen om hur arbetet med volontärer formade inte bara mitt land, utan också min förståelse för gemenskap, arbete och tillhörighet.

Biokol beskrivs ibland som ett av de där enkla, jordnära verktygen som både våra förfäder och framtida generationer kan stå bakom. Det är egentligen inget märkvärdigt: man förvandlar trä och organiskt material till stabilt kol istället för att låta det förmultna, komposteras eller brinna upp och bara bli rök och aska. Men effekten kan bli stor – för klimatet, för jorden och för vattnet.

Att renovera ett uthus eller måla fasaden på ditt hus kräver ofta en stabil byggnadsställning. Rörställningar är effektiva men dyra att hyra under längre perioder. Som självhushållare är lösningen att bygga din egen ställning i trä. Träställningar har använts i århundraden och ger dig en stabil, flexibel och återanvändbar konstruktion som kan stå kvar uppmonterad utan löpande hyreskostnader.

-

Runt om på landsbygden står tusen och åter tusen tomma risiga ladugårdar och förfaller. Ladugårdar som en gång varit grunden i en eller flera familjers försörjning – ladugårdar som spelat nyckelroller i en levande landsbygd. Kanske kan de bli det igen, fast som bostäder, företagslokaler eller mötesplatser.

Om man vill leva nära jorden, odla sin egen mat, försöka bli lite självförsörjande, vila i en hängmatta, ha höns och bin samtidigt som man har krogen och kulturen runt hörnet, då är kolonilotten idealisk.

Utanför Örbyhus i Uppland odlas det fortfarande i den gamla villaträdgården. Det tidigare småbrukets byggnader huserar inga lantdjur längre, men i trädgården odlas det ännu för husbehov. Jag fröodlar småskaligt från frö till frö och fortsätter bevarandet av gamla sorter för framtiden. För mig är budgetodling, fröodling och medvetna sortval för att få till en lång säsong viktigt för att kunna odla hållbart över tid i ett lugnt arbetstempo. Sakta utökas odlingsbäddarna för varje år men det lugna arbetstempot består.

Att starta en småskalig grönsaksproduktion kräver förhållandevis få investeringar. Du kan göra väldigt mycket utan att köpa in en massa redskap. Det finns företag som marknadsför en mängd redskap och jag har träffat flera nya i branschen som har köpt på sig alldeles för mycket och för avancerad utrustning. Därför ska jag här sammanfatta vad jag tycker är absoluta måsten och vad jag tycker att du kan vänta med att köpa.

Den här artikeln handlar om hur en dröm om ett Tiny House ledde till ett lite annorlunda liv i ett ”volontärskollektiv” på en ekologisk grönsaksgård på Gotland.

I ett annat liv drev vi ett eget företag och lönearbetade samtidigt som tidningsbud och industrimekaniker. Vi jobbade alldeles för mycket, med sena kvällar och tidiga morgnar, och barnen fick ofta vänta på att vi skulle komma hem. Livet var slitigt, och vi började prata om att något måste förändras.

Vi undersöker hur görbart och användbart det kan vara att med relativt små medel och i hög utsträckning begagnat eller kasserat material väcka liv i en äldre traktor med hjälp av elektrisk drivlina. Artikeln kan kanske inspirera någon genom att lyfta lite tankar som lett fram till detta projekt samt dela några råd och lärdomar som har uppkommit under projektets gång.

Plast i odlingen har blivit en självklarhet de senaste decennierna. Samtidigt vet alla om att den inte är bra. Den innehåller kemikalier som påverkar vår och allt annat levandes hälsa och den finns numera överallt i naturen. Vi har därför bestämt oss för att avveckla plasten i vår grönsaksodling hos oss på Bossgården och i den här artikeln ska jag berätta hur vi har löst vår plantuppdragning utan plast.

Att välja en ny sort till årets kommande odling och att sedan följa den från förodling hela vägen till skörd och matlagning är spännande. Och när resultatet blir bra blir man förstås omåttligt stolt. Här får du läsa om mitt projekt att odla vita bönor till chili con carne.

-

Den här artikeln handlar om hur volontärer underlättar vårt arbete med den årliga driften av Nackagård. Vi berättar om framgångsrika samarbeten, men också utmaningarna med att driva projektledning på gården.

I tider av överflöd glömmer vi ibland det som bokstavligen ligger vid våra fötter. Ekollon – ofta ignorerade som skräp i skogen – är en mångsidig och förvånansvärt god näringskälla. Den här artikeln handlar om gammal kunskap, moderna användningsområden och hur du själv kan göra ekollonmjöl. En hyllning till skogen som en källa till självförsörjning, med ekollonet i huvudrollen i ett mjöligt äventyr i skogens skafferi.

Familjen Wardin har bott på gården Jäla Korsgården i generationer. Jag, som nu bor på gården med min make Sven-Åke, är generation nio där Karin Larsdotter är min anmoder och den person som jag hittat längst bak i tiden som har bott på gården. Gården har sedan slutet av 1700-talet sett ut på olika sätt men där har alltid funnits djurhållning och växtodling.

Att odla groddar och skott är ett av de enklaste sätten att få färska och näringsrika livsmedel hemma året runt. Du behöver varken trädgård eller avancerad utrustning – bara frön, vatten och lite tålamod. Resultatet blir spröda små kraftpaket som både höjer smaken och näringsvärdet i din vardagsmat.

Lappa, laga, sy om och ändra – att interagera med sina plagg och ge dem ett långt liv är välgörande på många sätt. Här påminner vi om bakgrunden till varför det är så viktigt samt ger lite tips och inspiration till återbrukshantverk med fokus på kläder.

Vissa grönsaker och frukter känns extra miljösmarta att välja att odla själv. För min egen del är meloner det bästa exemplet. En vattenmelon som väger ett kilo innehåller nästan en liter vatten. Om jag köper den i mataffären har alltså en liter vatten transporterats från odlingsplatsen i Spanien eller Brasilien. Om jag har odlat vattenmelonen själv kommer motsvarande volym vatten från den slingrande å jag bor granne med. Miljösamvetet gör valet till ett icke-val och det är bara att dra igång melonodlingen.

På Holma Folkhögskola har vi börjat att göra vår egen planteringsjord istället för att köpa torvbaserad jord i påse. Den köpta jorden är problematisk på flera sätt, och genom att göra sin egen får man kontroll över vad den innehåller, samtidigt som man minskar det globala fotavtrycket från sin odling. I den här artikeln vill jag berätta hur vi gör vår egen jord och inspirera dig att komma igång.

I förra numret av Åter berättade jag om vår familjs dubbelliv med Svensson-vardag med jobb och lägenhet i Göteborg och självhushållning på vår gård Sjöbacken på ledig tid. Och om min resa hit via några år som stadsbonde på deltid, då jag drev andelsodlingen Renströmska Trädgården inne i Göteborg. I den här delen av mitt ”halvflyttarbrev” skriver jag om mina praktiska och mentala strategier för att odla för självhushållning på en plats där jag inte bor.