Arkiv: Artiklar

I de två tidigare artiklarna har redogjorts för hur trävirke kan fås från egna eller andras träd eller buskar. Den här artikeln kommer att fokusera på hur du kan få tag på och hantera trävirke som kan återbrukas. Även andra materialslag, beslag och olika tillbehör nödvändiga för snickeriet, kommer att behandlas.

Att byta syllstock är väl inget man ger sig på i första taget. Särskilt inte om man bara har en vag idé om hur det borde utföras, och inga moderna professionella verktyg. Det är också bra att vara fler än två, men har man bara lite jävlar anamma kan man vara lika dumdristig som vi var, och bestämma sig för att göra det själv trots allt.

Jag har alltid upplevt ankorna som trivsamma, lite pratiga men opersonliga fåglar. Ingen enda anka har jag blivit nära vän med. De har “samtalat” artigt med mig, låtit sig matas och pysslas om, men aldrig släppt mig in på livet. De påminner om diplomater på party som belevat diskuterar dagshändelser bakom en artig mask. Men en fantastisk upplevelse med en anka glömmer jag aldrig: En natt tog räven fyra ankor. Vi vaknade av oväsendet i stallet och rusade ut och skrämde bort den. Efter att ha konstaterat att ankorna var borta och letat efter dem i en timme fick vi lägga oss igen med sorg i våra hjärtan. Efter ytterligare en timme väckte min son Torkel mig. “Pappa, en anka ropar därute!” Vi sprang ut igen med ficklampor och hittade snart en av blåankorna “nedgrävd” i en rishög av räven och med ett stort uppfläkt sår i bröstskinnet. Jag desinficerade såret, sydde ihop det och pysslade om ankan efter bästa förmåga. Minsann om den inte kom sig, och redan efter en vecka började ankan värpa igen. Men tro inte vi blev närmare vänner för det!

-

Lite inspirerade av Leifs artikel om utegång året runt satte vi väggar och tak på höskrindan och kan nu använda den som flyttbar höhäck och vindskydd för fåren.

Det är alltid spännande att träffa andra Återläsande familjer. Sari och Urban från Åsarp har tittat förbi hos oss några gånger, pratat en stund, bytt lite plantor och avelsägg och hjälpt till att skaffa smågrisar och kaniner osv. Det är en glad och generös familj som vi gärna skulle lära känna lite mer, men tyvärr har det aldrig blivit av att vi har hälsat på hos dem. Förrän i går, då vi tog med oss kameran och stack över på en fika mellan skurarna.

Det är en fröjd att arbeta med vassa verktyg, men att slipa fram skärpa är ett bekymmer för många. Jag ska berätta hur jag gör mina knivar och yxor rakknivsvassa.

Niklas från Kungslena dök upp en dag för att titta på min lilla hjulhackssamling. Han ville bygga en till sig själv och behövde prova ut en lämplig modell. Jag nämnde att det byggts hjulhackor av gamla cyklar, fast jag själv aldrig provat någon. Några dagar senare kom han tillbaks och visade upp en egentillverkad cykelhjulhacka som fungerade alldeles utmärkt.

Med lite överblivet material, en 12 volts fläkt och 6 watts solceller kan man ganska enkelt sätta ihop en helt självverkande luftsolfångare.

Hej igen du Åter-läsare! Här kommer nu sista delen av serien om biodling. Vi kommer huvudsakligen att behandla förberedelserna av bisamhället för vinterns strapatser. Det är min förhoppning att du på något sätt funnit det intressant att ta närmare del av bisamhällets fantastiska organisation och funktion i det stora biologiska samspelet. Har någon av er läsare kanske till och med börjat en nybörjarcirkel i biodling gläder det mig ännu mer. Är du redan aktiv biodlare hoppas jag att artiklarna kunnat inspirerar dig i ditt fortsatta biodlarliv.

Eldstäder och rökkanaler ska vara byggda så att elden inte kan antända brännbara delar och de giftiga rökgaserna ska ledas ut genom skorstenen. Självklart – ändå händer det att hus brinner på grund av läckande skorstenar. Här krävs respekt för fackmannen och utförandet. Vanligen får fastighetsägaren rådet att sätta in rör eller dylikt utan noggrann analys av andra möjligheter. I allmänhet går det att reparera med ganska liten insats om man är förtrogen med de traditionella metoderna och materialen.

I en rapport från SLU beskrivs hur man kan göra utegångsdrift med betesdjur till en lönsam affär. Metoderna påminner om hur man periodvis agerade fordomtida. Sättet är enkelt och baseras på att djur är tåliga, håller sig friskare och växer bättre till en lägre arbetsinsats om man håller dem ute jämfört med konventionell djurhållning med vinterstallning.

För större ekologiska grönsaksodlare bör 30-50% av ytan vara gröngödsling eller vall. Odlar man mest till husbehov, och har gott om kompost och gödsel ser det förstås annorlunda ut. För att kunna införliva gröngödsling i sina husbehovsodlingar på ett bra sätt, bör man veta lite om hur gröngödsling fungerar, vad den har för effekter och och hur man kan tillämpa den.

Gäss är intelligenta djur. I deras livslånga äktenskap är banden oerhört starka. Jag hade en gång ett praktfullt skånegåspar, en hane i 14-kilosklassen och en ca hälften så tung hona. De två var oskiljaktiga. Gick den ena ut ensam och förlorade den andra ur sikte ägnade de sig åt långa hälsningsceremonier under mycket kacklande och bugande, när de träffades igen. En kväll tidigt i maj glömde vi stänga stalldörren. Nästa morgon gick gåshanen ut ensam tillsammans med en höna med kycklingkull. Gåshonan höll på att kläcka och var kvar inomhus. En räv kom förbi och försökte knipa en stek. Gåshanen gick till motanfall och måste ha kämpat tappert: marken var full av rävhår. Oväsendet väckte mig, och när jag rusade ut vilt skrikande för att skrämma räven hade höna och kycklingar oskadda tagit sig in under ett uthus, medan gåsen svårt biten i halsen släpade sig mot lagården. Jag skötte hans sår och veterinären kom snabbt, men trots behandling fick hanen sårfeber och dog efter två dagar. Under denna tid låg han bredvid honan som under tiden kläckte ut gässlingarna. Men när hanen dött upphörde hon att bry sig om dem. Hon vägrade att äta och nästan att dricka och att gå ut. Ungarna gick hos henne och fick mat och vatten, men hon var helt ointresserad. Hon låg kvar otröstlig, trots att jag naturligtvis tagit bort den döde hanen. Honan dog själv efter nio dagar och hade då inte ätit sedan hanen dog. Hon måste ha sörjt ihjäl sig. Lyckligtvis överlevde alla hennes ungar.

-

-

Sköna maj välkommen. Ja, det är verkligen vad man som biodlare känner inför denna månad. Åter finns det möjlighet för bina att livnära sig av vad naturen ger och börja samla in ett överskott av honung.

Även om vi människor tycker att vi har alldeles för många skadegörare att kämpa emot i våra trädgårdar, får vi faktisk redan stor och ovärderlig hjälp av en hel armé av olika nyttodjur. När de ibland inte räcker till och det blir så stort överskott av skadedjur att det leder till angrepp på våra grödor, är det i regel därför att balansen mellan nytto- och skadedjur rubbats. Ofta pga våra egna, mänskliga aktiviteter, som t.ex. storstädning i trädgården för att få allt att se välstädat och välbonat ut – det berövar många nyttodjur deras bostad. Eller en snygg, välordnad köksträdgård med varje gröda i en avdelning för sig och välrensat från ogräs – då fattas det mat åt nyttodjuren och de har ingenstans att gömma sig. För att inte tala om kemiska insektsmedels negativa effekt på nyttodjuren.

Det finns flera olika sätt att få tag på virke och förutsättningarna är givetvis mycket olika beroende på var och hur man bor, om man har tillgång till egen skogsmark, har en trädgård, bra relationer till grannar osv. Passa på när virket visar sig, kapsåga i lämpliga bitar, ta hem, klyv upp eller såga upp, lägg på tork och förvara för framtida behov.

Vi vill berätta för dig hur det gick till när vi byggde om vår gamla gård. Hur gör man för att bygga om ett hus med ganska enkla medel och lite kunskap och ändå försöka göra mycket själv? Och få ett hyggligt resultat? Hur drar man igång ett bygge själv? I den här artikeln vill vi dela med oss av en del av våra erfarenheter som förhoppningsvis gör det möjligt för dig att våga bygga om hela eller delar av ditt hus.

Vi är en grupp på 10 kvinnor med ett brännande intresse för nässlan. Vi har experimenterat lite med nässlor ett par år nu och tänkte här bjuda på en del av våra erfarenheter.

Byggnadens grundläggning är naturligtvis en av de viktigaste förutsättningarna för ett sunt hus. Här beskrivs äldre tiders grundläggning och golvbjälklag. Dessa utföranden kan också användas för nytt byggande men de kräver att huset i övrigt byggs enligt tidigare tradition som främst kännetecknas av naturliga, hygroskopiska, material.

Människan har alltid levt i ett nära samspel med naturen. Hon är en smart varelse som tillverkar de föremål som behövs för att fånga, samla och bära. Från djurens hår tillverkar man garn till kläder. Av lin spinner man garn till vävnader. Av vidjor snor man handtag att bära med. Av träspån/bast formas olika slag av korgar. Bastabinne är en av de allra äldsta slöjdarterna. Allra äldst är att tillverka rep. Det har man gjort av träbast och vidjor överallt i landet. Det är inte så svårt att tänka att man av repet tillverkar andra användbara föremål. Mjärdar och kassar att bära i ligger i en enkel och naturlig utveckling och då i denna öglebindningsteknik. Bastabinnet är egentligen en textil teknik men i trä. Ett slags mellanting.

Vi hade en gång en kalkontupp vid namn Gobble. Han råkade bli ensam överlevande i en flock daggamla kycklingar, köpta i maj. Jag hade nyligen opererats för diskbråck och var sängliggande. Kalkonkycklingen blev mitt speciella keldjur. I början sov han i mitt skägg och var ständigt i min närhet. Men snart blev han för stor för att ha inomhus och deporterades till lagården, inte utan protester från barnens sida. Fram till januari var Gobble en mycket trivsam kamrat som lekte med ungarna och betedde sig sympatiskt på alla sätt, bortsett från klattarna överallt. Men vid parningstidens ingång blev han helt omöjlig. Han försökte para sig med ungarna, särskilt när de hade sina röda jackor på sig. De lärde sig att slänga av sig jackorna, och tuppen behöll då jackan som god pris och försökte, ilsket gobblande, betäcka den. Vid ett tillfälle kom en god vän på besök i röd Saab. Tuppen flög upp på kylaren och vännen skrek förtvivlat på hjälp: ”Håkan, du får välja mellan kalkonen och mig”. När vi sedan skulle slakta Gobble i maj, då ingen i familjen längre stod ut med tuppens oförskämdheter, var han så morsk att det inte gick att hålla honom, utan jag var tvungen att skjuta honom. Han vägde nyslaktad 15,8 kilo.

-

-

Får se vad ni säger om mina ämnesval den här gången. Allt är ju inte direkt relaterat till självhushåll men intressant ändå för många kan jag tänka mig.

Vi biodlare gör varje säsong saker, som är uppåt väggarna galet sett ur binas synvinkel. Men för det allra mesta brukar de kunna fixa till våra tokigheter. I vissa lägen måste binas situation påminna en hel del om Magnus Härenstams monolog: ”Verkmästaren i magen.” Har du hört den förstår du säkert vad jag menar!

Nu mot slutet av eldningssäsongen märks säkert om din kakelugn mår fint, eller om det är dags för lite omvårdnad. Sommarhalvåret blir en utmärkt tid att sköta om den här, näst intill perfekta, källan för värme inför nästa eldarperiod. Som förhoppningsvis kommer att bli snöhöljd och stjärnerik. Denna text önskar ge skötselråd i sin allra enklaste form.

Är du en av Sveriges många entusiastiska hemträdgårdsodlare? En av dem, vars släkt och vänner sommaren igenom är lyckliga mottagare av oändliga mängder slanggurkor, tomater, squash och – åtminstone om de själva plockar dem – jordgubbar, hallon och vinbär? Och vars släkt och vänner verkar komma på visit allt sällsyntare efterhand som sommaren skrider fram...? Då har du kanske redan börjat överväga om du inte skulle kunna lycksaliggöra andra med ditt överskott på bär, grönsaker och frukt – och samtidigt tjäna en slant på det? Kort sagt att bli yrkesmässig odlare, fast i liten skala. Du kanske rent av har både tid, arbetslust och mark för att utöka produktionen?