Kategori: Övriga ämnen

Får se vad ni säger om mina ämnesval den här gången. Allt är ju inte direkt relaterat till självhushåll men intressant ändå för många kan jag tänka mig.

Är du en av Sveriges många entusiastiska hemträdgårdsodlare? En av dem, vars släkt och vänner sommaren igenom är lyckliga mottagare av oändliga mängder slanggurkor, tomater, squash och – åtminstone om de själva plockar dem – jordgubbar, hallon och vinbär? Och vars släkt och vänner verkar komma på visit allt sällsyntare efterhand som sommaren skrider fram...? Då har du kanske redan börjat överväga om du inte skulle kunna lycksaliggöra andra med ditt överskott på bär, grönsaker och frukt – och samtidigt tjäna en slant på det? Kort sagt att bli yrkesmässig odlare, fast i liten skala. Du kanske rent av har både tid, arbetslust och mark för att utöka produktionen?

Vi hade den fantastiska förmånen att få samla våra släktingar och vänner här hemma på gården och fira kärleken med dom. Vi ville fira vår kärlek till varandra inför människor som man kanske kan kalla för vår församling, människor som kunde bevittna vår kärlek och som i framtiden kan hjälpa oss att orka leva tillsammans i nöd och lust. Att vi kunde göra det här hemma, på vårt eget sätt, gav en stark känsla av samhörighet också med platsen, vår fridfulla och vackra plats på jorden. Här lägger vi ner massor med energi och kärlek på att bygga, bo och odla och här lever vi tillsammans, det här är vårt centrum i universum. Det kändes självklart att vi skulle gifta oss här!

Få hantverk har så lång tradition som gärdsgårdsbygge. Det är fascinerande att skapa något med metoder använda under mer än två tusen år. Att bygga en stabil hägnad utan spik och järntråd.

Vem vill ha en trädplantering, och sedan ett kalhygge? Vi vill ha en riktigt skog, med träd i alla storlekar, där vi med omsorg och eftertanke plockar ut enstaka träd utifrån våra egna behov och skogens bästa. Metoden känns gammal och självklar, men har nu finslipats och visar sig kunna konkurrera med det moderna åldersklasskogsbruket även rent ekonomiskt. Det kallas ”Naturkultur”.

Här ska jag sätta skaft på en gammal rostig yxa från en skrotlåda på en auktion. Skaftet är ett gammalt yxskaft av hickory som jag hittade här på gården. Det har legat inne i köket ett tag för att bli torrare än ute så att det sväller en aning efter att jag har satt på det. Egentligen är skaftet lite för långt för den lilla yxan men jag har tänkt använda yxan till lite av varje så det kan vara bra med ett långt skaft. Till grövre arbeten är det ju bra med ett långt skaft för att få mer kraft i yxhuggen. Jag har ritat streck på yxan så att jag kan se hålets dimension och jämföra med skaftet.

Har du för stora odlingar för att vända med spaden, men ändå för små för att det ska vara aktuellt med traktor eller häst? Kanske en tvåhjulstraktor kan passa?

För den som har några hektar mark, lite får, kanske häst och odlar hö till dessa samt potatis till hushållet, är det utan tvivel bra med en traktor. Men vad ska man satsa på?

Under drygt 12 års tid har jag så gott som årligen gjort eget örtsalt. Det hela började i samband med att Handbok för vardagsekologi, som jag var medförfattare i och huvudredaktör för, gavs ut 1989 respektive 1993. I den skrev Anna Andersson en för mig inspirerande liten text om att göra örtsalt.

-

Titt som tätt händer det att Återläsare och alternativ.nu-medlemmar på eget initiativ ordnar träffar för att umgås med andra självhushållningsintresserade. Två prenumeranter rapporterar här från Återträffar de ordnat under sommaren.

Kanske är jag ovanlig på det sättet att jag tycker om att gräva i jorden. Jag tycker det är intressant att studera hur jorden ser ut, se vad den innehåller och fundera på hur den har bildats. Med handarbete gör man mindre ingrepp och spår än med en grävmaskin och man är känsligare än maskinen när man formar ytan med handredskap. Man kan gräva ett dike genom en gräsmatta utan att det syns efteråt om man bara packar till jorden lagom och lägger tillbaka grästorvorna på sin gamla plats. Bara en dålig rygg hindrar mig att gräva mer än jag gör. Jag ska beskriva mina grävredskap och berätta lite om hur jag använder dem, men först lite om material och skötsel.

Spara några hönskycklingar i höst och se om du kan sälja äggen. Ett hundratal höns kan ge ett par tusenlappar i månaden utan att kräva mer än 20 minuters extra arbete om dagen. Det krävs inga särskilda investeringar och det är inte heller en större besättning än att hönsen kan ha ett naturligt och riktigt bra liv.

Ibland behöver man virke av särskilt hög kvalitet och med bra motståndskraft mot röta. Genom att ta fram tjärtallar kan man få ett virke som är naturligt impregnerat. ”Fetved” är ett kådrikt virke med hög densitet samt med hög andel av pinosylvin och hartssyror som är röthämmande och hydrofoba d.v.s. stöter bort vatten.

Lövtäkt är ett uråldrigt sätt att samla in vinterfoder på, sannolikt har man gjort det sedan bondestenålderns början för ungefär 6000 år sedan. Man samlade troligen in löv som vinterfoder tusentals år före det att man systematiskt började skörda hö. Följande lilla artikel kan ses som en introduktion till ämnet.

Är man bara det allra minsta sömnadskunnig, så kan man göra sin egen sjal. En långsjal är ju inget annat än ett långsmalt tygstycke som man bara fållar runt om. En ringsjal eller fyrkantsjal kräver lite mer sömnad, men det är inte så särskilt svårt.

För den som äger egen skog eller kan komma över timmer till rätt pris kan det vara en lönsam affär att själv förädla sitt eget virke. Genom att ”bara” såga isär sina stockar till plankor och bräder ökas kubikmeterpriset dramatiskt. Om man sedan förädlar virket ytterligare finns det naturligtvis ännu mer att tjäna.

Bruket av fiskskinn har haft en lång tradition i samhällen längst älvar, floder och kuster runt om i världen. I artfattiga områden blev fiskskinn betraktat som ett nyttigt och användbart material. I dag har intresset för att ta tillvara fiskskinn, en outnyttjad restprodukt, åter väckts och många plagg och andra föremål tillverkas av skinnen.

I vedboden har man ju oftast utetemperatur och utefuktighet och det är alltid en fördel om veden lagras inomhus en tid innan den ska eldas. Ju torrare ved desto bättre verkningsgrad och desto mindre problem med sot och tjära i skorsten. Jag har tillverkat ett antal stapelbara ”vedhämtare” så att jag kan ha ett stort vedlager inne och alltid använda det torraste.

Kanske kommer du till ett hus med vedspis och du har aldrig eldat förut. Här följer några råd till nybörjare.

När jag väntade mitt första barn gjorde jag som alla andra. Jag köpte en barnvagn. Ja, jag köpte faktiskt två. I flera månader stod de där vagnarna i lägenheten, fint bäddade och skinande. Så föddes vår lille son och vi lärde oss två saker. Ett: Alla barn gillar inte att ligga i vagn. Två: Det är jättebökigt att ta sig omkring på stan med en barnvagn. För att inte tala om att fälla upp och ihop och få in den i bilen. Då läste jag av en händelse om bärsjalar på nätet och efter att ha provat själv blev jag fast.

Att arbeta med trä är en mycket tillfredsställande sysselsättning, särskilt om man själv utför alla delar i processen: - utväljande av träd i skogen - fällning och upparbetning - transport och lagring - uppsågning och torkning - bearbetning av virket till färdig produkt

”Stenålderskost” är en nygammal kosttrend som är på mångas läppar och i någras munnar just nu. Grönsaker, frukt och magert kött. Inga mjölk- eller spannmålsprodukter. Kanske är det dags för oss självhushållare att tänka om också? Hur skulle våra liv se ut utan hushållskon, julgrisen, surdegsbrödet och potatisen? Kanske är det rent av lättare att bli självförsörjande med stenålderskost?

Största delen av köttet jag äter består av fisk från en insjö och jag ska berätta om några sätt jag använder för att fånga den. Jag skriver inget om sportfiske här, men visst kan man kalla det ett nöje att fånga sin egen mat. Det jag beskriver från sjön gäller förstås även för stilla och djupa partier i åar.

Lingon är ett ris med vintergröna läderartade blad och ett av våra vanligaste och mångsidigaste bär. Lingonet tillhör ljungväxterna och är nära släkt med blåbär, tranbär och odon. Namnet lingon är besläktat med namnet ljung och syftar troligen på växtplatsen, då lingon och ljung ofta växer på samma plats.

Att avverka med handverktyg är, trots de fantastiskt effektiva avverkningsmaskinerna som finns, inte helt bortglömt. De har många fördelar: miljövänliga, energisnåla, ger styrka och motion åt kroppen, billiga att köpa, minimalt underhåll, lätt att lära sig använda, kräver inte dyr skyddsutrustning.

Var du osäker på vad du skulle ta upp i deklarationen? Självhushållare är en gynnad grupp skattemässigt och reglerna är egentligen ganska enkla: inget av det man bara producerar till det egna hushållet är skattepliktigt. Det är först när man säljer av gårdens överskott man måste ta upp inkomster i deklarationen. Oavsett om man får betalt i pengar, tjänster eller varor. Inte särskilt krångligt alltså, men ibland kan det ändå vara svårt att veta var gränserna går.

En lättodlad växt vars blad är 30-40 gånger sötare än socker men fria från kalorier och sackarin. Så kan Stevia rebaudiana Bertoni, sötflockel på svenska, kort beskrivas. Socker och sockerersättningsmedel är i högsta grad en het fråga. Denna lilla korgblommiga växt figurerar sedan många år i den internationella livsmedelsdebatten.

När det gäller utbudet av redskap är vi självhushållare ganska ofta hänvisade till tomrummet mellan industri och hobby. Vill man försörja sin familj helt med t ex grönsaker och potatis kan man känna att man odlar för mycket för att orka sköta det med bara hacka och spade, men för lite för att skaffa häst eller traktor. Från ”självhushållets tid” finns dock en del intressanta handdrivna redskap som passar perfekt för odlingskategorin mitt emellan villaägare och lantbrukare. Min förhoppning är att vi kan genom tidningen kan återfinna och återuppliva en del av dem.

Det går faktiskt att odla sin egen tobak i Sverige och den som röker eller snusar har mycket att vinna på att göra det. Inte bara ekonomiskt utan även den spännande upplevelsen att få följa processen från frö till färdig produkt.