Arkiv: Artiklar

Vi har i fyra tidigare artiklar skrivit om fröodlingens grunder. I denna femte artikel tar vi upp några kompletterande ämnen om fröodling och fördjupar oss i några andra som vi har varit inne på tidigare.

Lera är ett av de äldsta byggnadsmaterial som människan har använt sig av. Beroende på tillgången på lera eller jord och annat material, tidsålder, sociala förutsättningar och klimat har en mångfald av olika tekniker utvecklats. Även här i Norden fanns det stor kunskap om olika metoder, antingen som bärande eller ännu vanligare som fyllnads- och beklädnadsmaterial. En mycket vanlig metod är lerklining.

-

I augustinumret för ett år sedan berättade jag om att vi börjat experimentera med en odlingsmetod som bygger på gröna gångar och fasta grävfria bäddar, se åter.se/324–16. Jag vill inte rekommendera någon att ta efter än, men här är en rapport om hur det har gått samt mina tankar kring projektet så här långt.

Man kan säga att jag och min familj lever dubbelliv. Vi är både en vanlig Svensson-familj i lägenhet i Göteborg, och alternativa självhushållare på en gård på landet. Vi har valt att inte välja, utan lever lite både och. En slags hybrid mellan old school och high tech, mellan ideologi och normer och praktik. Detta tänker jag berätta om i mitt ”halvflyttarbrev”. I den här första delen berättar jag om det mer filosofiska och ideologiska och hur vårt liv fungerar. I nästa del kommer jag beskriva praktiskt hur jag odlar på halvdistans, och några andra projekt.

Vi har i tre tidigare artiklar skrivit om fröodlingens grunder. I denna fjärde artikel går vi igenom hur man skördar och tar hand om sina fröer på bästa sätt. Fröhanteringen är lika viktig som hur man har odlat fram fröerna för att slutresultatet ska bli fröer av hög kvalitet.

Kryddiga mjölksyrningar sätter piff på de flesta maträtter. Här kommer tre delikatessrecept av olika karaktär: en kimchi, en chiliolja och en surkål med pepparrot.

Att komma underfund med vävnotans principer är en stor del i att värna om vårt textila kulturarv. Vem vet, snart kanske vi bara har dagsljuset fram till skumtimmen igen och då är det gott att kunna lita på gammal kunskap. För att inspirera till egna försök och experiment även för de utan vävvana, avgränsas här teorin om vävnotan till det mest grundläggande inom vävteknik och bindningslära.

Engatorpet, så heter den gamla skånegård jag flyttade till för 18 år sedan. I denna artikel tänkte jag dela med mig av mina erfarenheter av klippta gräsgångar i trädgårdslandet och om hur jag odlar för att vara så självförsörjande som möjligt på grönsaker under året.

Ungefär halva Sveriges befolkning bor i småhus med trädgårdar. Trots stor konsumtion i dessa områden sker inte mycket produktion. Det ville vi ändra på genom vår förening Ultuna Permakultur med Uppsala som utgångspunkt. Här i denna artikel delar vi med oss av våra insikter om hur biointensiva köksträdgårdar kan bidra till att göra villaområden, trädgårdar och stadsmiljöer till vackra produktionslandskap.

Medelhavskost är som bekant nyttigt. I många rätter ingår aubergine, men att lyckas köpa svensk aubergine kan vara knepigt. I affären kommer den troligen från Spanien eller Nederländerna. Vill man äta närproducerad aubergine är det bara att kavla upp ärmarna på trädgårdsskjortan och börja odla den själv.

Mexitegelvilla och 2 300 kvadratmeter tomt är kanske inte vad man i förstone tänker sig läsa om i ett utflyttarbrev, men det har hur som helst varit startpunkten för vår familjs strävan efter ett mer självhushållande och ekosystemkompatibelt liv på den svenska västkusten.

Detta är del 3 i berättelsen om stolpverkstan i Värmland. Förra gången (Åter 3/22) fylldes väggarna med lättlera (en blandning av lera, träflis, grus och halm) under en kurs och nu ska ni få läsa om lerklining, vildmarkspanel och andra byggnadsdetaljer.

Jag har närt en dröm om självhushållning sedan sena tonåren. Nu är jag medelålders och har bott i lägenhet eller radhus hela mitt vuxna liv. Drömmen om ett småbruk lever fortfarande men jag är ändå ganska nöjd med det jag har idag. Vad är det jag har då?

-

Byggemenskaper på landsbygden öppnar upp för en ny typ av boende där man tillsammans tar ansvar för både sin livsmiljö och sin framtid. Genom att gå samman i ekonomiska föreningar eller lokala utvecklingsbolag, även kallade ”bygdebolag”, kan invånarna inte bara skapa flerbostadshus utan också, om man så vill, forma en livsstil som präglas av självhushållning – där gemensamma odlingar, förnybar energi och delade resurser blir en naturlig del av vardagen.

Upptäck en av våra allra äldsta vildväxande kryddväxter – kummin! En nyansrik överlevare som borde få tillbaka sin självklara plats i vår matkultur.

I livet är vägen framåt sällan klart och tydligt utstakad. Ofta blir vi så involverade i vardagslivets detaljer att vi förlorar överblicken. Vi har plikter och åtaganden. Saker kommer emellan. Oväntade händelser inträffar. Så håller det på. Men på något sätt har jag ändå under femtio års tid lyckats följa den kompassnål som visat vägen till ett liv utanför städerna. Det är vad mitt utflyttarbrev handlar om.

På vår gård har vi får, höns och katt och emellanåt ett par hushållsgrisar också. Men gårdens allra enklaste djur är mjölmaskarna. De är snälla, billiga, produktiva, biter aldrig sönder mina saker och luktar inte illa. De lämnar inte döda möss under min säng, behöver inte en massa barnmorskehjälp och nappflaskor vid födseln och skulle aldrig få för sig att gala högljutt klockan 03.

Detta är den tredje artikeln i vår serie om fröodling. I de två föregående artiklarna har vi dels gått igenom de grundläggande förutsättningarna för fröodling och dels beskrivit hur fröodling av ettåriga växter går till. Nu är det dags att ta oss an de tvååriga växterna.

Min förhoppning med artikelserien Konsten att väva är att intresset för och modet att hysa en egen vävstol i hemmet ska uppstå. I denna del av serien är det dags att våga varpa, det vill säga göra sin egen varprumpa.

Vi som skriver detta är Anna-Maria och Isak och vi har varsin gård i Strängnäs kommun. I förra numret (åter.se/125-23) gjorde vi en jämförelse av förutsättningarna på våra gårdar. I denna del lägger vi istället fokus på vad vi försöker bygga upp. Här spelar både våra gemensamma principer och våra platsers olikheter stor roll. Till exempel har Anna-Maria platsens kulturarv att ta hänsyn till, medan Isak startar från ett tomt blad. Som avslutning delar vi med oss av de lärdomar vi gjort längs vägen.

Att odla egen sättlök är enkelt. På en väldigt liten yta kan du odla all sättlök du behöver för självhushållet och på så sätt öka din egen självförsörjning, få kontroll över ditt eget utsäde och dessutom spara lite pengar. I den här artikeln beskriver jag hur vi gör vår sättlöksodling.

Jag och min familj bor på ett högt berg ute i Stockholms skärgård där jag odlar tomater för självhushållning. Jag odlar dels i krukor på altanen som ligger i höjd med ekkronorna och dels i pallkragar på friland i torvmossen mellan bergknallarna. Hur jag tänker kring odlandets olika utmaningar, växtbetingelser, hur jag förbereder inför säsongen med sådden och val av tomatsorter tänkte jag berätta lite om här. En av fördelarna med att odla sina egna tomater är mångfalden av sorter, smaker och färger som man belönas med. Inget slår en egenhändigt odlad tomat.

Lergolv har en lång tradition men under industrialismen har dessa starka, attraktiva och hälsosamma golv hamnat i skymundan, trots att de både är ekologiska och ekonomiska. Jag går här igenom materialval, blandningsförhållanden och läggningstekniker för stampade och gjutna lergolv, samt ger råd om ytbehandling och underhåll.

En liten ponny är förvånansvärt stark och kan göra god nytta. Dessutom är de resurssnåla då de kräver förhållandevis lite foder och mår ofta bäst i hagar med låg fodertillgång, t ex instängslad skog eller magrare naturbetesmarker. På många stora och små gårdar finns det ponnyer som ibland har som enda uppgift att vara sällskap till någon större häst eller att bära runt på barn någon gång då och då. Att låta dessa få jobba gör både dig och ponnyn en tjänst.

-

I den här artikeln vill vi dela med oss av våra erfarenheter från en långsiktig omställning av ett i huvudsak konventionellt skött skogsbruk i riktning mot ekologisk hållbarhet. Vi är husbehovsodlare och självverksamma småskogsbrukare sedan länge. Vår strävan är att sköta skogen enligt ekosystembaserade principer där artsammansättningen liknar äldre tiders obrukade skogar.

Här är ett litet brev från två månskensbönder i utkanten av Gästrikland. Här kommer vår historia om hur vi byggde upp vår gård från ingenting. Vi vill berätta att det går att bygga upp något med det du har omkring dig. Även om vi inte har funnit vår egen fysiska gård ännu, men vi tar det från början ...

I den femte och sista artikeln av den här serien sluter vi cirkeln genom att beskriva kompostering av det fasta toalettavfallet och hur man kan använda det i sin trädgård.