Ledare 4-25

-

Petter Bergström

–

Gudhem 30 oktober 2025

Guldvatten för handlingskraften

I fårhagen är det en sån där underbar höstdag igen, med blå himmel, röda löv och luft som kristall. Vi gräver upp skott av körsbär till miniskogen vid nya dammen och fåren trängs nyfiket omkring oss och nyper blad från plantorna fast de inte ens gillar dem. Den här tiden på året brukar vi annars fokusera på att förbereda för vintern: skörda rotfrukter, purjo och vitkål, mjölksyra, ta in de sista potatisraderna, flytta in den selleri, persilja, mangold och grönkål som ska utgöra vinterns grönsallader i storväxthuset. Slakta. För det skulle plötsligt kunna bli vinter. Men när vi nu går genom gården med cykelkärran full av småträd och solen skiner känner vi ingen större stress över det. Inte heller över brädhögarna och stöket runt påbörjade byggen. Vi har koll på läget och nördar in på vårt lilla skogsprojekt.

Jag har själv ibland känt att jag försöker pressa in mig själv och mina drömmar med skohorn och smörjfett i en hårt packad vardag av utifrån ålagda uppgifter, hinder och krav. Men allt oftare inser jag dock att dagarna förvisso går i 130 knyck, men att det faktiskt är med mig vid ratt, gas och broms. Jag åker vart jag vill, så fort jag vill, och dyker det upp bulor och hålor längs vägen kan jag sicksacka mig fram.

Begreppet ”kontroll-lokus” beskriver var en individ upplever att kontrollen över händelser i livet ligger. Med ett yttre kontroll-lokus upplever man att ens liv och de resultat man uppnår styrs av yttre krafter och omständigheter man inte kan påverka så mycket – slumpen, gener, andra människor, samhället eller högre makter. Egna ansträngningar blir mindre meningsfulla och drivkraften att förbättra låg.

Med ett inre kontroll-lokus tror man istället att det mest hänger på en själv hur livet är och vilka resultat man uppnår – ens val, metod och arbetsinsats avgör var man hamnar. Man blir mer motiverad att anstränga sig.

Man agerar alltså olika, eller inte alls, på givna förutsättningar, händelser och drömmar beroende på var på skalan man har sitt kontroll-lokus. Man försöker inte styra om man tror att man inte håller i rodret – känslan av maktlöshet blir reell maktlöshet. Tron på sin egen förmåga att skapa och förändra är därför bland det viktigaste man kan odla. Den är en skör liten blomma som kan vara känslig för angrepp och dåligt väder om den fått en dålig start, men kan växa till sig rejält med rätt näring och skötsel. Hantverk, odling, byggande och självhushållning i allmänhet är rena guldvattnet för mitt inre kontroll-lokus: det är viktiga ämnen som rör min existens på jorden samtidigt som jag får direkt och konkret återkoppling på mina val, metoder och mitt arbete. Många Återläsare känner säkert igen sig i hur stärkande och lärorikt detta känns. Den viktigaste lärdomen här är dock att vi är kreativa varelser, kapabla att förändra. Inte bara i vår smala nischade yrkesroll eller hobby – vi är handlingskraftiga i grunden och kan på bred front förbättra saker i våra liv, i familjen, grannskapet, byn, kommunen eller landet.

Året går mot den mörka tiden för vila och det är dags att gotta sig i årets små underverk – både intensiva kraftansträngningars snabba resultat och det långsiktiga strävandets millimeter-framgångar, men även tappra försök, misslyckanden och lärdomar. Det viktiga är ju inte hur mycket tomaterna växte, det viktiga är ju ditt inre kontroll-lokus – om din handlingskraft och tro på dig själv har vuxit.