Arkiv: Artiklar

-

För de flesta är väl knopar något som man sätter i samband med båtliv och sjömän. Men faktum är att knoparna har en betydligt längre historia på landbacken än till sjöss. Redan i inledningen av människans tillvaro var det absolut nödvändigt att skaffa någon form av knytbart material, t ex växtfibrer och senor, för att med detta tillverka bågsträngar, fiskelinor och snaror, samt för att fästa ihop hudar till klädesplagg eller trädgrenar till kojor. Senare kunde man genom att surra ihop trädstammar tillverka enkla flottar.

En av fördelarna med husdjursskötsel i liten skala är att smärre naturresurser som annars ligger outnyttjade kan komma till användning. Små beteshagar kan föda några getter, får eller en hushållsko. Dikesrenar, små åkerlappar och liknande småmarker kan användas för höproduktion. Lövträd som asp, sälg, ask, lind, pil med flera kan hamlas (beskäras) för att få löv till foder.

I Vekhyttan utanför Fjugesta sydväst om Örebro bygger Maja Malmgren ett lerhus i två våningar. Arbetet påbörjades för två år sedan och nu fylls utrymmet mellan stommens träreglar med lera.

-

Shelter är utan jämförelse den brokigaste, mest banbrytande och häpnadsväckande bok om boende jag stött på. Ett så totalt urflippat men ändå omfattande verk tillhör inte vanligheterna.

När jag var 15 år, våren 1977, hittade jag ett recept på maskrosvin i en tidning. Jag hade sedan en tid varit nyfiken på att göra eget vin, jag plockade maskrosblommor flitigt och gjorde en liten sats på kanske 3-4 liter. Det blev nog aldrig riktigt färdigt vin innan jag hade provsmakat och lockat andra att smaka av min jäsande maskrossaft. Det tog slut. Men mitt intresse var väckt att göra eget vin. Nästa vin blev ett äpplevin som jag gjorde tillsammans med min farfar. Han hade gjort fruktvin hemma sedan 1920-30-talet och jag minns fortfarande hur jag som 8-åring fick smaka russinvin, en god saft som jag blev varm och lite uppspelt av.

Det är svårt att komma förbi ett visst behov av pengar. Men att skaffa dem behöver inte innebära att sälja sin tid på ett tråkigt lönearbete inne i stan. Vi har fått några brev från läsare som vill tipsa om hur man på ett meningsfullt sätt kan få in de pengar man behöver. Utan att lämna gårdsplanen.

Vi är en familj som nyligen upptäckt glädjen att göra egen korv. Vi har provat flera olika varianter, med både får och gris och nästan alla har lyckats över förväntan, särskilt de som vi varmrökt. Eftersom vi undviker produkter från djurindustrin i övrigt, skulle det kännas bra om vi även kunde använda egna fjälster. Har hört att det är bökigt och slabbigt, men det skulle vara roligt att prova att tavara på tarmarna nu i höst och undrar därför hur man gör. /Elin och Mattis

Sländan är det äldsta spinnredskapet, och är fortfarande i bruk över hela världen. Den är fortfarande oumbärlig i de fattiga delarna av världen. En slända kan se ut på många olika sätt, den är ganska enkel att göra själv, och med lite träning är det både enkelt och roligt att spinna.

De senaste veckorna har vedtraven på lagårdsbacken vuxit. Samtidigt har vältorna av virke minskat. Under eftervintern har upptaget vedbränsle tagit mer och mer plats. Frågan är om vedhuggningen har givit mera utrymme på gårdsplanen. Kanske har den mest förändrat utseendet. En del ved är hämtad från hagen. Där är nu städat från de högar av virke som fåren rensat från bark. Kapsågens skärande ljud har säkert stört omgivningen, även om hönsen reagerat märkvärdigt lite på sågklingans tjut i vresiga kubbar. Den vedhög som nu travas kommer att torka i vårsolen och brinna bra i vedpannan. Den kommer att hålla undan kyla och fukt i huset under det kommande vinterhalvåret.

För att uppnå ett hållbart energisystem måste elanvändningen minska. I Sverige använder vi 2-3 gånger så mycket el som i jämförbara industriländer på kontinenten. Den främsta orsaken till detta är att vi förbyggt oss på elproduktionsanläggningar, dvs kärnkraft. Det mesta av elen producerad i våra kärnkraftverk går till (el-)uppvärmning. Uppvärmning klarar vi bäst och miljövänligast med biobränslen och solvärme.

Jag mötte arkitekten Hans Eek från Alingsås på tåget för några år sedan. Han berättade då att han arbetade med ett projekt som gick under namnet ”Hus utan värmesystem”. Jag fängslades av hans vision och hur han engagerat beskrev att: ”husen var så välisolerade så frös man fick man ta av sig för att låta kroppsvärmen värma upp huset”. Det här var ingen utopi. Projektet är genomfört och husen finns i Särö utanför Göteborg.

Rödbetorna står i vackra mönster och squashens gula blommor lyser starkt mot det gröna runtomkring. Det är den första planteringen som möter när man klivit iland på Söderholms ångbåtsbrygga. Nyponbuskarna står i full blom. Det är i början av juli och för besökaren råder ett rofyllt lugn på ön.

Det är nu det gäller. Att hinna ta vara på allt. Att konservera, lägga in, sylta, salta, safta, torka och fylla jordkällare och stukor. Det ska vara riktigt gjort så att maten håller sig och smakar bra till nästa skörd kommer. Men det får inte ta sådan tid att vi inte hinner ta vara på allt. Det vore bra med en lista över alla olika sätt att ta tillvara alla olika grönsaker, frukter och bär. En sådan finns tyvärr inte och fanns den skulle den inte få plats i Åter. Jag tänkte i stället bara förmedla några egna favoriter, några enkla och annorlunda sätt att ta till vara skörden. Men först vill jag bara snabbt dra grunderna för de olika metoderna, för de som inte har någon koll alls.

En mycket viktig förutsättning för all djurhållning är lämpliga stängsel. Dåliga och undermåliga stängsel resulterar förr eller senare, vanligen förr, i att djuren går ut och ställer till problem. Enligt lagen om ”tingens maximala förargelse” händer sådant förstås nästan alltid när man själv har som sämst tid att ta itu med de utsprungna djuren. Bortsett från det obehag och onödiga extraarbete som det innebär att försöka få in djuren igen, kan utbrytningen föra med sig dryga kostnader för djurägaren. Denne är nämligen alltid ansvarig för vad djuren ställer till med.

Människans behov av att skydda och smycka sin kropp har lett till kreationer av många olika slag. Att skydda kroppen mot kyla och värme är ett grundläggande fysiskt behov, att signalera kulturell tillhörighet, civilstånd och status genom olika material, färger och former är minst lika viktigt. Av allt det som vi människor genom årtusendena beklätt våra kroppar med är det vi haft, och har, på fötterna ett oerhört intressant kapitel. Fysiskt sett är det för en människa mycket viktigt att fötterna fungerar, något som ställer stora krav på skodonens utformning. Snö och is i norr, het sand, vassa stenar och kaktustaggar i söder – att skydda fötterna mot sådant samtidigt som man bör kunna gå, arbeta och dansa ställer stora krav på material och utförande.

-

Vi gör ett prov med en insändarsida, men Åters anda trogen tas bara insändare av praktisk karaktär in. Alltså ingen politisk eller filosofisk debatt, det finns det så mycket av i andra tidningar. I nästa nummer provar vi med en Frågor & Svar-spalt, så är det något ni undrar överså skicka in en fråga till vår superkunniga expertpanel!

Att kunna samarbeta med andra är en viktig kompetens för alla människor. Om man tänker arbeta ihop med andra i grupper, som själva har valt vad och hur man skall göra, är det till och med en nödvändig kompetens. Då kan man inte luta sig emot en organisation, eller instruktion, eller annat som finns utanför den egna gruppen. Några ”dom” som har det övergripande ansvaret finns inte. Alltså är gruppens medlemmar hänvisade till sig själva och en avgörande faktor för att lyckas är att man faktiskt kan samarbeta.

Att med enkla medel sitta och knåpa ihop plagg av yllegarn, det har människan kunnat väldigt länge. Fast från början var det inte stickning man använde. Man har hittat spår från stenåldern av en teknik som kallas nålbindning och som har förekommit i alla världsdelar! Sveriges äldsta fynd är en vante i Åsle mosse, Västergötland. Den har med pollenanalys åldersbestämts till yngre järnåldern ca 200-300 e Kr. Efter första världskriget föll tekniken nästan helt i glömska. Nålbindningen har även andra, lokala namn; binda, nåla, påta, söma mm.

-

I början var det tyg. Mycket tyg till och med. 120 löpande meter, om man vill vara noga. Detta skulle under en veckas tid förvandlas till 3 stolta, vita tipis i 5-meters-klassen. Mycket jobb väntade de 8 nyfikna kursdeltagarna.

Det finns många olika sätt att bygga med lera och lerjord är det vanligaste byggmaterialet världen över. Stampjord (pissé) är en gammal och beprövad teknik som fungerar bra även om vi i Sverige gärna vill ha mer isolerade hus. En nygammal metod är att bygga med halmbalar.

Det är inte svårt att brygga eget öl. Den utrustning som behövs har du förmodligen redan i ditt kök. Är du en smula händig kan du utan större problem tillverka enkla redskap som underlättar och förbättrar resultatet. Är du också intresserad av självförsörjning så kan du också både odla egen humle och mälta egen malt.

Vid rationell djurhållning är byggnaderna en av de tyngsta posterna bland kostnaderna. Men om man bara skall hålla ett par höns eller några får vållar detta sällan några problem. Vid de flesta torp och gårdar finns uthus som kan användas med större eller mindre förbättringar. Oftast kan man göra dessa förbättringar själv.

Att dela trä i tunna skivor och lägga på tak har varit vanligt på landsbygdens bostadshus och ekonomibyggnader fram till mitten av 1900-talet. Även timmerväggar har klätts med spån istället för panel. Spån, stickor, pärt, spiller - kärt barn har många namn - har ansetts vara ett enkelt byggnadsmaterial men detta till trots är det inte vem som helst som kan sätta igång tillverkning och genast göra spån av bra kvalitet. Det hantverkskunnande som tidigare var allmänt har till stor del hunnit försvinna.

-

Våren är nog inte kokkonstens främsta årstid. Det är inte bara tillgången till fräscha grönsaker som börjar tryta, vi har inte längre tid, och kanske inte heller lust, att stå lika länge framför spisen längre. Livet börjar röra på sig igen och snart kryllar hela gården av djurungar och småplantor. Det är läge för enkel och snabblagad mat som ändå ger kraft att jobba på. Gärna med björksav som måltidsdryck.

När jag läst artiklarna om de nyutflyttade (nr 4 /02) och deras problem och försök att lösa olika praktiska problem, så kom jag att tänka på min egen barndom här i Småland, som på många sätt liknade den som de nyutflyttade nu brottas med.