Arkiv: Artiklar

För oss med självhushållarambitioner är tillgången på mat vanligtvis den enklaste utmaningen när det handlar om förberedelser inför en samhällsstörning. Bortsett från välfyllda frysboxar, jordkällare och skafferier har vi dessutom ofta mat i jorden som kan skördas i princip året om (beroende på var i landet vi bor).

Vindarna påverkar klimatet mer än vad vi tänker på, både lokalt och globalt. Alla vet vilken skillnad en svalkande vind gör en het sommardag, eller hur kallt det plötsligt kan kännas när en isande vind drar fram en solig januaridag. Men vinden kan också tämjas och användas för våra egna syften så länge som det sker på naturens villkor.

Från e-tjänsteutvecklare till självhushållare. Året var 2015 och vägen fram till ett beslut hade varit lång. Efter många timmar framför skärmen tog jag ett par djupa andetag och bestämde mig. Där slutade mitt gamla liv och mitt nya började. Snart gick flytten till barndomshemmet och där stod jag åter igen på farstukvisten, precis som jag gjort förr. Den enda skillnaden var nu att drömmen inte längre var att bli webbdesigner utan att bli självförsörjande och först och främst börja odla till husbehov.

Den här artikeln i serien Bruksslöjd handlar om tillverkning av slevar och kåsor. Vi tittar på hur vi väljer material och vad som kan vara bra att tänka på när vi täljer för att bibehålla hållbarheten i föremålet. Vi går också igenom torkning av olika arbeten, där föremålen är lite större och behöver längre torktid. Som tidigare arbetar vi således i färskt virke.

Bor man på landet och vill börja lite med självhushållning brukar det vara en självklarhet att skaffa höns för ägg och kött, men varför inte samtidigt skaffa ett gäng ankor som ger underbara ägg att baka på och otroligt gott kött? Visserligen kräver de lite mer än höns, som exempelvis badvatten och bra lösningar för utfodring, men en liten flock ankor som kvackar på gårdsplanen är väl mysigt?

Recensioner av böckerna ”Fermentera 2.0” av Jenny Wikell och Lappa & laga” av Kerstin Neumüller

Småtexter, nyheter, info om aktiviteter, tips, roliga händelser och goda recept passar in på Plocksidan. Skicka en kort text (max ca 500 tecken), gärna med bild, via mejl till tips@alternativ.nu eller sms/mms till 0730-32 71 28. Alla publicerade tips belönas med ett extra nr av Åter i prenumerationspotten.

Ängssyra växer i hela Sverige och har genom historien använts som föda. Bladrosetterna har en syrlig smak och kan användas i sallader m.m. Förr skållades eller kokades bladen för att bli av med en del av den svagt giftiga oxalsyran.

Att odla hasselnötter i de mellersta och södra delarna av landet är något som borde vara lika självklart som att odla äpple. Ända sen isen lämnade vårt land har hassel funnits här och varit en del av vår kost. För självförsörjaren kan hassel vara ett bra komplement till andra frukter, bär och grönsaker.

Självhushållningens drivkrafter är många. Varför tar självhushållare från första början steget? Och vad gör att de fortsätter? Kan en drivkraft vara själva arbetet? Och vad är det som människor egentligen behöver för att vara lyckliga? Bland fåren hos Carolina Dahlberg i Ulvarp, Småland, börjar utforskandet.

Hur vi tar hand om jorden är helt avgörande för hur vi lyckas med odlandet. I förra numret av Åter gick jag igenom teorin bakom olika gödslingsstrategier. I det här numret kommer det lite mer praktiska förslag för gödslingen och vården av jorden. Utgångspunkten bör vara att maximera livet i jorden och utnyttja jordens egen förmåga att skapa struktur och leverera näring till växterna.

Varför importera kikärter när vi har våra egna gråärter? Hur ser en svedjerova ut och hur smakar den? Hur får vi tag i frö?

För en lyckad biodling behövs ett bra system med skötselmetoder som fungerar tillsammans med binas egen årsrytm. I två artiklar beskriver jag det skötselsystem som jag använder och lär ut. Jag börjar med vinterbin, invintring och vårfälla för att i nästa nummer av Åter beskriva expansionsperioden och den svärmförebyggande avläggaren.

-

Recensioner av böckerna ”Vinterodling - skörda när det är kallt ” och ”Handbok för köksträdgården”.

Här kommer lite huskurer på temat sårläkning.

En komplementbyggnad är som namnet antyder ett komplement till övrigt byggnadsbestånd på fastigheten. I det här fallet behövde jag ett utökat virkeslager samt plats för en eventuell fyrhjuling med tillhörande timmervagn.

Självhushållarlivet på landsbygden kan ofta bli en ensam historia. Den självvalda ensamheten är skön – men ensamheten kan också bli en tyngd. Och vad gör det med oss som människor om vi känner oss utanför normen i samhället? Söder om Tranås i Småland tar jag upp det vi sällan pratar om men som finns överallt – ensamhet.

I självhushållarkretsar är bristen på vatten minst lika hotande som i en klassisk hyreskåk i stan. Där lägenhetsinnehavaren saknar vatten för att kunna dricka, diska, spola och laga mat är självhushållarens utmaningar snarare att få fram tillräckligt mycket vatten så att det räcker till både djur och hushåll. I synnerhet under torra somrar som den i år.

Gamla byggnadsläror och historiska planschverk är ovärderliga informationskällor för alla som jobbar med äldre hus, eller som funderar på att bygga nytt i traditionell stil. När jag för femton år sedan började riva ett timmerhus påbörjades samtidigt en intensiv jakt på gamla böcker och ritningar över hela landet. Snart ska materialet sammanställas i en bok.

Notiser och kortare texter från självhushållningsvärlden. Läsare skickar in nyheter, info om aktiviteter, nyttiga tips, roliga händelser eller goda recept.

Ett ”gröna vågen”-tänk har börjat sprida sig hos den ryska befolkningen. De senaste femton åren har 370–400 ekobyar byggts med 15–200 hushåll i vardera. Människor förvärvar mark och bygger upp sina egna gårdar för att skapa sig en plats där de kan leva kreativt, andas frisk luft, odla och äta rena och näringsrika produkter. Precis som här i Sverige handlar det för många även om att hitta en inre och yttre tillfredsställelse med livet, men det finns skillnader ...

Sedan vi blivit äldre och stelare har det blivit allt svårare att böja sig eller krypa på marken för att sköta våra odlingarna. För oss blev en midjehög odlingslåda ett sätt att kunna fortsätta njuta av trädgårdsarbete och egna grönsaker.

En vädur är en pump som drivs endast av rörelseenergin i ett rinnande vatten. Flödet är inte jättestort men eftersom den går gratis dygnet runt kan den ändå ge tillräckligt med vatten för djur och odlingar, t.ex. genom att fylla en högt belägen tank varifrån vattnet tas via självtryck vid behov. Att bygga en enkel vädurspump av vanliga rördelar är varken särskilt svårt eller dyrt.

2009 lämnade jag mitt hemland Österrike för Sverige. Jag hade då en ganska nystartad hästverksamhet ihop med min make utanför Wien. När skilsmässan blev ett faktum kändes det vettigt med ett geografisk ombyte så 31 år gammal tog jag mitt pick och pack, 9 hästar, 3 hundar, 2 katter och flyttade ut i den svenska skogen.

Allt börjar under våra fötter. Om du vill odla finns det ingen viktigare resurs än matjorden, ett till stora delar outforskat universum som hyser otroligt mycket liv och ett intrikat samspel mellan jordens organismer och växternas rötter. All verklig odling börjar med att vårda, skapa och förbättra matjorden. En frisk och levande jord ger i sin tur friska och levande plantor. Det låter självklart och enkelt, men vill man förstå vad som händer i jorden och påverka det i en önskvärd riktning finns det en del grundläggande kunskap som är nödvändig.

I vår serie om bruksslöjd går vi vidare med föremål som du kan ha användning för i hemmet eller på gården. Vi tillverkar olika hängare och krokar som kan användas för upphängning av verktyg, andra redskap och kläder. Som i tidigare artiklar utgår vi från färskt trä. Vi går igenom de verktyg du behöver och hur du använder dem, samt hur du kan dekorera och utsmycka din hängare eller krok.

-

Recensioner av de nyutkomna böckerna ”Börja med höns i trädgård” och ”Täljboken”.

Är du skogsägare eller har kontakt med någon skogsägare så kan du få ta rätt på vindfällen gratis eller till en ringa kostnad. Efter sågning på våren och torkning i luftiga virkesstaplar är virket redo att användas för att bygga med redan under sensommaren. Här beskriver jag hela resan från skogen till virkesupplaget, som det går till hos mig.