Kategori: Bygga & Bo

Utrymme under tak kan man inte få för mycket av på en aktiv gård och en utbyggnad med snedtak är en förhållandevis enkelt sätt att öka på ytan. Jag använder här stolpteknik som ger ett mer robust och stabilt intryck än ett vanligt lösvirkesskjul, samtidigt som det kräver mindre arbete och virke än vid traditionell timring.

Det finns många eftersatta små fähus, hölador och båthus i landet, på väg att rasa. När förfallet börjat kan det gå fort, men ofta kan det räcka med att byta ett par syllstockar eller se över taket för att de åter ska kunna tas i bruk och stå 100 år till. Så här gick det till när vi räddade ett båthus vid Skarpsjö fäbod.

Stolphus är tacksamma att bygga eftersom de drar av⁠se⁠värt mindre tid och virkesåtgång än ett motsvarande timmerhus. Samtidigt behåller man karaktären av grov, synlig konstruktion. I somras var det några mindre byggnationer på programmet varav jag ska berätta om ett uthus i stolpteknik som jag och en kamrat uppförde i Säter, Dalarna. Vi började med en hög virke som hade sågats och torkats i förväg.

Jag har byggt många hus på gården som jag berättar om i min bok “Från stock till stuga”. Efter den sista stora uppdateringen  av boken 2013 ser jag inte att det blir någon mer större om­arbetning. Mina byggprojekt har dock inte upphört och därför vill jag här bjuda Åters läsare på mitt senaste bygge.

För Återläsare är maten och dess framställning ofta en viktig del i livet. Många tillbringar dessutom gärna mycket av sin tid utomhus, så vad kan vara mer passande än ett utekök? Här ger jag lite tips om hur man med enkla medel bygger ett både funktionellt och trevligt utekök att arbeta i och njuta av i sommar.

Jag är på väg till en fönsterkurs igen som anordnas av Slöjd & Byggnadsvård, Västra Götalandsregionen. Den här gången ska jag lära mig att tillverka en fönsterbåge. Jag ser verkligen fram emot kursen. Det saknas just nu några innanfönster i vårt hus och det drar kallt hemma.

Petter Bergström I Åter 4/06 skulle familjen Solvarm precis flytta ut i det timmerhus de byggt inuti ett stort växthus. Det var ett unikt och spännande husprojekt. På sommarens varmaste dag åkte vi dit för att se hur det gått för dem.

Fönsterrenovering är en populär kurs som arrangeras av Slöjd & Byggnadsvård, Västra Götalandsregionen. Under året hålls minst tio olika kurser med tema fönster, från den enklaste nybörjarkursen i fönsterrenovering som hinns med på en dag, till flerdagarskurser i fönstertillverkning. Själv har jag nyligen flyttat ut till ett torp i Uddebo. Vind och kyla tränger in genom trasiga fönster. Jag har anmält mig till en nybörjarkurs i fönsterrenovering för att lära mig att ta hand om mina fönster.

Det är nu 12 år sedan vår ekobyförening hittade den plats på ön Orust där vi ville bygga vår ekoby. Det har varit en lång väg och först nu flyttar jag själv in i mitt hus. Jag ska här berätta lite om bygget av det men börjar från början, med en kort genomgång av byns historia.

I maj månad 2010 startade jag och en vän byggandet av en jordhydda. Tre år senare var jordhyddan nästan helt färdig. Processen har fungerat som en kunskapsväg, både i ekologiskt byggande och i personlig utveckling.

Två veckor efter kursen Bygga hus med halmbalar (artikel i Åter 3/12) är jag tillbaka på Slöjd & Byggnadsvård på Nääs utanför Göteborg för att lära mig lerputsa. Under denna kurs ska vi lära oss om olika putsblandningar, hur man armerar och arbetar med leran, och vi kommer då att lerputsa halmbalsväggen som vi byggde under förra kursen.

I Åter 4/10 berättade jag om traditionerna kring kubbhusbygge och om mitt eget påbörjade bygge av en liten skrivar stuga i kubb. Stugan är nu klar och genom praktiserande, experimenterande och en studieresa till Kanada har jag lärt mig mer om tekniken.

Under många år har jag haft om dröm om att bygga ett ler- och halmhus. Jag vet inte var denna fascination kommer från, men kanske är det mina resor i Västafrika där runda lerhus är en vanlig byggnadsform i kombination med mina rötter från den småländska landsbygden där halmen varit en viktig resurs under bondesamhällets tid …eller kanske är det principen att bygga med ekologiska material som inspirerat mig mest.

I början av 1980-talet började en grupp människor i USA att experimentera med halmbalar som byggmaterial. Drivna av att försöka skapa bekväma och ekonomiskt tillgängliga hem, skulle de snart med enkla verktyg och hjälp från familj och vänner att erbjuda ett sunt alternativ till konventionella byggmetoder.

En vedklyv som är effektiv, men ändå handdriven, tyst och billig att tillverka, går det? Så här gjorde jag.

I två år har jag nu snickrat på ett 36 m2 stort uthus. Målet har varit ett personligt hem, byggt med enkla metoder och naturliga material. Och utan lån. Så här gick det.

En egen vedeldad bakugn är det många som drömmer om, men om man inte redan har en bakugn i huset är det ofta svårt att hitta plats och dessutom dyrt och svårt att bygga en. Som tur är finns det alternativ. Jag byggde för några år sedan en vedeldad ugn ute. Den är enkel och mycket billig att bygga.

I förra numret av Åter visade några läsare upp sina växthus av byggplast. Sådana går relativt snabbt och en kelt attsmälla upp. Lite pyssligare är det att göra växthus av gamla fönster, man får anpassa sig till de givna måtten på defönster man fått tag i och försöka få ihop det på bästa sätt. Dock blir det ofta personliga och vackra växthus som mankan njuta av i många år. Här är några exempel från Återläsare runt om i landet.

I Åter nr 1/10 skrev jag om bygget av min jordkällare. Nu har det gått ett år sedan jag började använda den och jag skall berätta om mina erfarenheter så här långt.

Maja Malmgrens lerhus i Vekhyttan, Fjugesta, har blivit något av en följetong i Åter. I nummer 4/03 skrev Jenny Andersson en artikel om lerhusbygget. I 3/04 skrev jag själv om lerbygge i allmänhet, mest från Majas hus och i 1/05 skrev jag om bygget av massugnarna i Majas hus. Husbygget har av olika anledningar dragit ut på tiden, men i vintras flyttade Maja in och det är dags för en slutrapport.

Där stod som av en tillfällighet en gammal lada byggd i skiftesverk och höll på att brytas isär. Vi frågade ägaren om vi fick montera ner ladan och det fick vi, men vad i hela världen skulle vi nu ha allt detta virke till? Skärbrädor till tyska turister? Många år och niohundra halmbalar senare blev det fina handhuggna timret istället stommen i vårt självbyggda halmbalshus.

Det började när jag var på väg hem efter en teknikhistorisk konferens i Kanada. I en amerikansk bok råkade jag se en liten teckning av ett hus byggt av ved och kände att jag bara måste bygga ett sådant hus.

Jag har ritat ett hus som jag kallar Skogshuset. Det är en enkel koja på 15 m2 med kretsloppskvalité och utan moderna be kvämligheter. Huset är lätt att spika ihop själv och byggs av enkla och naturliga material. Är man intresserad av ett lugnt liv närmare naturen men ändå vill eller måste bo kvar i stan, kan min lilla skogskoja vara en välbehövlig tillflyktsort. Ett litet hus att dra sig tillbaka till i tysthet och utan några pockande krav.

En helg i mitten av augusti 2008 hölls i Halland en kurs i att bygga tjocka lerväggar utan form. Tekniken kallas mackelering och innebär att man med grep lyfter en stabbig lerblandning på plats och formar väggmassan med spadar och klubbslag allteftersom man arbetar sig högre upp.

Hur lever man ett hållbart liv tillsammans med andra? Runt om i Europa finns ekobyar där man experimenterar med alternativa, ekologiska livsstilar. Federationen Damanhur och stiftelsen Findhorn var två av de ekobyar som var representerade när Mundekulla kursgård arrangerade sin första internationella konferens om hållbar utveckling (1st International Sustainability Conference). Här samlades närmare 150 konferensdeltagare en helg i mitten av juli.

-Den gamla källaren som skymtar bakom lagårdsknuten har länge varit ett stort bekymmer. Den är av den enklare sorten med trätak och kallmur av natursten/jord till väggar. De låga dörrarna är helt slut och hela källaren är dåligt isolerad och släpper in möss och sorkar... Så när jag fick låna en traktorgrävare ett tag passade jag på att gräva ur ett utrymme så djupt som terräng och berg tillät och lade också ett extra förråd med jord vid sidan av gropen för att det skulle räcka till att täcka en ny jordkällare. En hel meter jord ville jag ha ovanpå valvtaket och inga mer bekymmer för att frosten skall gå in en kall vinter. Det är mitt första källarbygge och så här gick det till – lär av mina misstag...

-Jag har länge velat ha en bastu, helst timrad och vedeldad och efter att ha sett Hofors kolareförenings rökbastu har jag äntligen kommit till skott. Fördelar med just rökbastu är att man kan röka kött medan man eldar upp den och att den blir naturligt decinficerad. I Finland och Norrland anses rökbastu vara den mest äkta och ursprungligaste formen av bastu.

I förra Åter gav jag en liten introduktion av hur man timrar ett eget litet hus. Vi gick igenom timmer, verktygen, förberedelser, samt arbetsgången i grova drag. I denna del beskrivs mer detaljerat och steg för steg hur timringen går till; konstruktion av knutar, huggning av långdrag osv.

Människan har under lång tid haft behov av att kunna förvara och långtidslagra mat. I en välbyggd jordkällare klarar potatis, morötter och annat både sträng kyla och sommarvärme. Jordkällarna utgör ett betydelsefullt inslag i landskapsbilden och är ofta det enda som återstår av övergivna torp och gårdar. Jag har under flera år arbetat med ekonomibyggnader på landsbygden i Västra Götalands län och under denna tid stött på många olika källare. Variationen bara inom detta län är stor och det torde finnas än fler varianter runt om i landet.

Timra ett hus själv! Ja, svårare än så är det faktiskt inte. Här får du en introduktion av tillvägagångssätt och lite tips på hur du kan gå vidare och söka såväl teoretisk som praktisk kunskap.