Åter 4/15

Utrymme under tak kan man inte få för mycket av på en aktiv gård och en utbyggnad med snedtak är en förhållandevis enkelt sätt att öka på ytan. Jag använder här stolpteknik som ger ett mer robust och stabilt intryck än ett vanligt lösvirkesskjul, samtidigt som det kräver mindre arbete och virke än vid traditionell timring.

Den gångna sommaren lade vi om vårt ladugårdstak. Vi lade plåt som vi fick väl förpackat från fabriken. När taket låg på plats fanns det stora mängder förpackningsmaterial kvar, det mesta 3” eller 4” reglar. Reglarna kändes inte tillräckligt fräscha att använda till någon konstruktion i någon av våra byggnader. Istället valde jag att bygga ytterligare en rävfälla. Denna gång den klassiska småländska rävfällan, som har beteckning L058 i Naturvårdsverkets förteckning över godkända fällor.

Den 4 september hölls Sveriges första fermenteringsfestival någonsin i Ud⁠debo i Västergötland. Levande Kultur var namnet på festivalen tillägnad de bakterier och svampar som förädlar och bevarar mat. Surdegsbröd, miso, tempeh, vinäger, surkål var några av de produkter besökarna fick lära sig att tillverka och dagen avslutades med en storslagen buffé med fermenterade maträtter.

Kombucha är en asiatisk fermenterad te­dryck. I västvärlden har kombucha fått en helig livselexir-status. Man tilldelar den en hel rad mirakulösa hälsofördelar som evig ungdom, anticancer, anticandida, mental skärpa, och varför inte, rentav lycka. Det skadar inte att ta kombucha-myten, som påminner väldigt mycket om sprängticka-myten, med en stor nypa salt. Gott är det i alla fall, och lätt att göra.

Tempeh är ett fascinerande livsmedel. Det kan beskrivas som en kaka av sojabönor som hålls ihop av ett svamp­mycel. När mögelsvampen (Rhizopus oligosporus eller Rhizopus oryzae) växer förändras bönornas smak, konsistens och näringstillgänglighet. Resultatet blir gott, nyttigt och otroligt användbart.

I Åter 1/14 påbörjade Erica Wheeler och Mie Felth, som inte träffats, en brevväxling för att utbyta erfarenheter och tankar runt sina nyligen påbörjade liv som självhushållare. Här är deras nionde brev till varandra.

Hur många har ätit fiskar som mört, braxen eller id? Inte många skulle jag tro. Här ska jag försöka ge en bild av hur ni kan använda dem i er matlagning och få till stånd bra mat. Mörten är mild i smaken och passar bra till både inläggningar, rökning och gravning. Stora braxnar och idar är feta fina fiskar att göra i ugn eller röka.

Getter är bra att ha till mycket! I det gamla självhushållande bondesamhället, där getterna var mycket fler än vad de är idag, fick alla djur komma till maximal nytta. Även om geten i första hand var till för att ge mjölk, fick hon också komma till användning på många andra sätt, både som levande och sedan som död. Den här artikeln, den tredje i Åters serie, handlar om en del av den nytta och glädje du och din omgivning kan ha av getter.

Alla har hört talas om raggsockor, men nästan ingen vet varför det heter ”ragg”-sockor. Förr gjorde man grova sockor mer hållbara genom att klippa sina getter och blanda in getraggen i ullen innan man spann sockgarnet.

Att sticka och virka sina egna kläder i naturmaterial kan ge den mest ovane handarbetaren stolta ögonblick och värmande plagg. I den här artikeln vill jag visa att man inte behöver vara erfaren med stickor och virknålar för att kunna göra fina tröjor, västar och annat till höstens och vinterns utedagar.

Förra året startade vi ett litet lokalt nätverk och en festival för självhushållningsintresserade. I år har vi försökt vidare utveckla verksamheten och tänkte här berätta lite om det i förhoppningen att det ska hjälpa och inspirera andra som vill dra igång liknande i sin bygd.

Honung bra till mycket. Extra bra blir den tillsammans med kålrot eller vitlök.