Kategori: Bygga & Bo

I ekologiskt byggande är badrummet den svåraste utmaningen. Varje gång byggbranschens riktlinjer uppdateras föreskrivs allt mer syntetiska material med tveksamt kemiskt innehåll. Som amatör är det inte lätt att veta vad av detta som verkligen är nödvändigt och vilka alternativ som finns. Så här gjorde vi.

Jag bor i ett tiny house, en liten stuga på hjul som jag själv byggt billigt och med enkla medel. Det möjliggör ett fritt liv nära naturen och att kunna bo på olika platser och i olika sam- manhang. Här kommer lite av mina erfarenheter och några tips till andra Återläsare som går i byggtankar.

Likbodsprojektet är ett socialt byggprojekt, där en gammal och oisolerad bod byggdes om till ett kontemplationsrum. Genom processen undersöktes olika ekologiska byggmetoder som tillät både återbruk av material och biologiska byggtekniker, framför allt kubbtekniken, en murteknik där obehandlat trä sammanförs med lerbruk.

Här kommer ett brev till Åters läsare från en grupp som ägnat hösten åt att bygga ett bostadshus tillsammans. Vi vill berätta om våra erfarenheter av detta sätt att bygga och hur det enligt vår mening skulle kunna användas som ett verktyg för omställning och en resilient samförsörjning i hela vårt land.

Inför vintern behövde jag utökad vedförvaring under tak och gav mig därför i kast med att att göra en enkel stomme till en vedbod av överblivet rundtimmer på gården. Snedsträvor är viktiga delar i stommen som ger räta vinklar, styvhet och bärighet och som behövs under höstens stormar och när blötsnön pressar ned taket under vårvintern. Vilka olika varianter av snedsträvor finns? Och hur tillverkar man snedsträvor av rundtimmer?

Vi har lämnat Göteborg och skaffat oss en liten gård i Norra Värmland. Utförlig rapport från det första året kommer i senare nummer av Åter, men här tänkte vi redan nu berätta om vilka idéer vi har kring framtida energisystem som gör oss självförsörjande på energi, ger intäkter och har låga växthusgasutsläpp. Och som dessutom bidrar till hållbar, stabil elförsörjning i Sverige.

I första delen (Åter 1/2022) berättade jag om verkstadsbygget i stolpverks­ teknik på vår gård som fick stomme och tak. Nu fortsätter historien med hur väggarna blev till. Startskottet var en workshop med ett drygt tjog händer i lera, flis och hästskit.

Drömmen om en verkstad tog fart genom timring i traditionell stolpverksteknik. Med en liten kurs och stort tålamod i ryggen tog vi oss an ett stort och okänt byggprojekt (70 kvm) som nu övervintrar med taket på.

Conny och Birgitta Jerer (fd Jerkbrant) tillhör Sveriges pionjärer inom ekologiskt byggande och boende och har bl a via Chalmers arbetat med kretsloppsfrågor sedan tidigt 1970-tal. Här berättar Conny om deras sista gemensamma projekt, det egna huset i Hamburgsund.

Ett rejält växthus är ovärderligt för husbehovsodlaren. Här berättar jag hur man kan bygga ett stabilt växthus på 45 kvm för ungefär halva kostnaden jämfört med att köpa ett nytt. Växthuset blir 4,5×10 m och 3,3 m i nock och byggs med enkla verktyg. Man kan använda bygginstruktionen som en bas utifrån vilken man kan skapa sin tunnel efter egna önskemål.

Skattungbyn ligger i Orsa kommun i norra Dalarna och har en befolkning på ca 350 personer. I byn finns många spännande exempel på lokalt enga- gemang som bygger gemenskap och håller service och lokala sammanhang vid liv. Jag vill berätta om hur några av dem blivit till och fungerar, för att inspirera andra läsare som vill jobba för att få liv i sin bygd eller sitt lokalsamhälle.

Går du som många andra med funderingar att investera i solceller? Tveka inte – förutsättningarna till en god affär är stora, för att inte säga väldigt gynnsamma. Men finns det några fallgropar att se upp med? I den här artikeln ska vi reda ut vad som är viktigt att uppmärksamma i samband med inköp av solceller för att skapa en säker, trygg och långsiktigt hållbar investering.

Tre små stugor i tre prisklasser. I princip från gratis till närmare miljonen. Alla kan placeras på chassin och då kallas tiny houses. Eller minihus. Namnen är så pass nya att folk blir osams på internet. Oavsett benämning, detta är min berättelse om tre små hus.

I tidigare delar av denna serie har jag berättat om när jag med stolpteknik byggt gäststuga, båthus, vindskydd, snedtak, komplementsbyggnad och vedbod. Nu är det dags att bygga en bastu.

I engelskspråkiga länder finns uttrycket ”barn conversion”. Det betyder i korthet att man använder sig av en befintlig stomme, ofta en lada eller annan byggnad avsedd för jordbruksändamål (kolla upp om förändrat användnings- område kräver bygglov). I detta avsnitt tänkte jag visa hur mittendelen av en gammal lada blev en liten lägenhet till vilken jag kan retirera om mitt hus blir uthyrt.

I takt med att det småskaliga lantbruket slogs ut i Sverige blev allt fler gårdar stående tomma och övergivna. Marker styckades av och köptes upp av större gårdar. En halvsekellång era av ödehus och ödegårdar inleddes. Kanske är majoriteten av denna tidnings läsarskara liksom jag övertygad om att småskaligheten är på väg tillbaka. Varje ödegård kan sjuda av liv igen, och de framtida verksamheterna behöver inte alltid inkludera djurhållning. Denna artikel handlar om hur jag förvandlade ett gammalt stall till festlokal med scen, bar och casino. För rätt person kan det bli ett café eller t o m restaurang.

I den här artikeln berättar jag om hur jag gick från fix idé till egen brunn. Det finns två sätt att göra det på: ta reda på allt du kan i förväg och gör en detaljerad plan – eller bara göra det. För mig ligger det en tjusning i det senare, även om resultatet blir mer osäkert. Den här gången gick det över förväntan och det är roligt att här få berätta om mina erfarenheter.

Knappt hade jag hunnit sätta mig ner och pusta ut efter det senaste projektet med bastu och bad innan det var dags för ett nytt ”svartbygge” på samma tomt. Egentligen hade jag svurit en helig ed att ta en paus från fler byggprojekt, men kärlek kan som bekant få en människa att ompröva beslut. Jag måste erkänna att det nu främst är utmaningen att bygga med kasserat och återbrukat material som är min viktigaste drivkraft, snarare än det som annars kan kallas snickarglädje. Denna gång ska det byggas ett hönshus som en lillebror till bastun i Åter nr 3 och 4/2019 samt nr 1/2020. Det måste bli lättskött, smälta in i miljön och det får helst inte kosta någonting.

För 20 år sedan började jag bygga mig ett hus av lerhalm med en del fiffiga ekologiska lösningar. Jag bor och trivs fortfarande i huset och tänkte berätta lite om hur det är gjort, vad som gått bra och vad som fungerat sämre. Förhoppningsvis kan det inspirera till nya självbyggen – det är en fantastisk känsla att ha byggt sitt eget hus med enkla metoder och sunda material.

Halmbacken är ett fritidshus med väggar av halmbalar. Det har en boyta på ca 80 kvm och är mestadels byggt av återanvänt material eller restprodukter från annan verksamhet. Största delen av byggmaterialet är lokalproducerat, stomvirket kommer t ex från träd på tomten.

Jag ville så gärna ha ett hus med en trädgård, där barnen kunde leka och jag kunde odla lite. Men jag hade inga pengar, och jag ville inte vara tvungen att arbeta heltid resten av livet för att betala av ett bolån. Vad skulle jag göra?

Med ett murat värmemagasin mellan kaminen och skorstenen sänker man rökgastemperaturen till skorstenen och tar vara på mer av värmen i rökgaserna. Dessutom ger värmemagasinet värme långt efter att man har slutat elda, ungefär som en kakelugn. Framför allt minskar man brandrisken.

Jag står på balkongen i vårt sovrum och ser ner mot skogsbrynet. Där står bastuboden och badtunnan med lock. Jag fylls av en glädje och stolthet över att jag själv har lyckats förvandla någons gamla skeva vedbod till en svart pärla som skänker glädje. Mina tankar handlar även om att råvarorna till detta bygge uteslutande består av material som varit på väg till soptippen. Och att detta uppenbara slöseri pågår än idag när vi skriver 2020 och världen står i brand.

Kan man bygga sitt eget hus? Nej, man kan förstås inte bygga sitt eget hus. Så tänkte jag innan jag försökte. Jag minns hur jag för inte så länge sedan fick be en snickare komma och bygga ett kaffebord åt mig. I utbyte fixade jag hans dator. Jag har jobbat med mitt eget it-företag sedan jag var 13 år gammal. Men efter en tid i Berlin ändrades allt av ett telefonsamtal från min bror.

Att samla in regn- och markvatten på sin egen tomt eller balkong är ett utmärkt sätt att bättre hushålla med det rena vattnet. Kan vi sedan på olika sätt optimera användandet av vattnet innan det försvinner ut i naturen igen är mycket vunnet.

När detta skrivs är det september och bastuboden är fortfarande inte klar invändigt. Det som främst är kvar är lite elinstallationer och VVS-arbete. Den tid som jag trodde att jag kunde disponera för detta återbruksbygge var gravt överskattad och det visade sig även gälla min kompetens, min verktygsarsenal och mitt förväntade materialflöde. Således håller vi oss mest utomhus i detta avsnitt.

Lerbygge i kombination med naturliga byggnadsmaterial som t.ex. trä, sten, tegel, kalk och glas kan fungera mycket bra i våtrumsmiljöer. Särskilt om försiktighetsåtgärder vidtas och bygget sker med varsamhet och med rätt metod på rätt plats. Visst finns det problemområden med de naturliga materialen, men de konventionella våtrumslösningarna, med allehanda plaster som bas, är inte heller alltid felfria.

Denna artikel handlar om en experimentell vedeldad raketbastu uppförd på landsbygden i Småland inuti en överloppsbyggnad. Den har nu varit i bruk av en barnfamilj som nyttjat den i mer än tre år för flitigt bastubadande. Hjärtat i raketbastun är en hemmabyggd och modifierad Rocket Mass Heater-konstruktion som inte kostar mycket att bygga själv. Den ger god förbränning, låga utsläppshalter och god verkningsgrad.

I Åter nr 2/2019 berättade vi om hur vi renoverade ett litet hus med återanvänt byggnadsmaterial och lösningar för ett modernt och resurssnålt boende. Vi beskrev hur vi förbättrade värmeisoleringen i golv och ytterväggar och hur vi gjorde för att förebygga fuktproblem. Nu berättar vi om uppvärmning, el, vatten, avlopp och om behandling och användning av fekalier och urin från våra urinseparerande toaletter. Vi avslutar med lite tankar om boende som en pågående process.

Denna artikel berättar om stolpverkets återuppvaknande i Sverige, om hantverkets tradition och om en kurs som hölls i våras där den amerikanske ”timber frame”-gurun Will Beemer delade med sig av sina kunskaper. Hantverket illustreras sedan genom enklast tänkbara praktiska tillämpning – den så kallade ”stolpverksbocken”. Stolpverksbocken är ett oumbärligt hjälpmedel vid bearbetning av grova och tunga stolpar.