Vårt halmbalshus

Vårt halmbalshus

Det har nu gått ungefär 10 år sedan vår familj flyttade in i vårt självbyggda halmbalshus, beläget i ekobyn Utsikten på östra Orust i Bohuslän. Man kan betrakta dessa år som en prövoperiod, under vilken vi har kunnat utvärdera projektet – vad som varit bra, vad som aldrig borde ha gjorts, samt hur projektet skapat reaktioner i olika sammanhang.
MAGNUS HJORTH
2/18
Endast PDF
Vedhantering i södra Lappland

Vedhantering i södra Lappland

De flesta som bor på landsbygden har ett förhållande till hur man hanterar den ved som behövs för att värma sitt hus. Det är ofta olika från person till person beroende på omständigheterna. Jag ska här beskriva ett sätt som jag funnit ge torr fin ved som är lätt att elda i min eldstad.
Sven-Gunnar Håkansson
1/18
Endast PDF
Orangeriet i Hestra, del 3

Orangeriet i Hestra, del 3

I maj förra året började jag bygga ett 80 kvm stort orangeri mot ladugården. Jag bygger det med återanvänt material jag hittar runt omkring, och helst vill jag inte att bygget ska kosta något alls. Väggar och det mesta av taket är nu på plats. Jag stötte på lite motgångar med det sistnämnda och väntar nu på att en lösning ska visa sig. I detta avsnitt visar jag istället lite av den inomhus­ miljö jag bygger inne i orangeriet.
Krasses byggprojekt
Anders Krasse
1/18
Endast PDF
Ekohuset i Gammelsträng

Ekohuset i Gammelsträng

Vi – Lisa och Niklas – hade ingen gemensam dröm om livet på landet men en gnagande känsla av att livet med heltidsjobb och långt till ”riktiga” skogar i Stockholm inte var för oss. Efter ett antal besök i vackra Hälsingland och Norrbo där Lisas föräldrar bor, och insikten om hur billigt det är med mark här uppe, började drömmen om att bygga ekologiskt ta form i huvuden och snart på ritblock.
Lisa Holmberg & Niklas Olsson
1/18
Endast PDF

Vedbod av gammal ängslada

Timrade ängslador som står i förfall finns fortfarande runt om i landskapet. I projekt på olika håll i landet har man försökt rädda övergivna, oanvända lador där ägarna har stått för material som nytt ersättningstimmer till stommarna samt takmaterial som rote och takplåt och projekten har stått för arbetsinsatsen. Här beskrivs hur två ängslador i min hemby i Södra Lappland flyttades och nu tjänstgör som vedbodar. De var de två sista av den typen av lador på byskogen och utan den här insatsen hade de nu varit ett med marken de stod på.
Stolp- & timringsteknik
Sven-Gunnar Håkansson
4/17
Endast PDF

Orangeriet i Hestra, del 2

Uthyrningssommaren -17 är nu förbi på Hestra Yttre som ligger 4 km utanför den lilla byn Mårdaklev med sina 360 invånare. Inte en dag har passerat utan att jag ha tänkt på det massiva byggprojekt som jag gav mig in i en vacker söndagskväll i maj. Ett gigantiskt orangeri, nästan 80 kvadrat, som dessutom ska slingra sig runt hörnet på stallet i två väderstreck. Jag ska göra det ensam, och det ska inte kosta någonting.
Krasses byggprojekt
Anders Krasse
4/17
Endast PDF

Lagning av krysspröjsat fönster

Vi håller sedan ett par år på att reparera fönster både i ladan och på huset, och har stött på ett otal spröjs som helt håller på att ruttna bort. I ren självbevarelsedrift har vi valt att inte hålla på att karva och passa in alla spröjslister för hand, utan istället använda geringssåg till alla precisionsmoment, inklusive tappning och sänkning av spröjsen i den gamla ramen. Det är sannolikt en hel del Åter-läsare som liksom vi har hus och ekonomibyggander som behöver en del omsorg när det gäller just fönster. Då många har geringssåg och nog gärna lägger tid på annat än att sitta och karva med morakniv, tänkte vi visa hur man gör reparerar eller tillverkar krysspröjs på ett enkelt sätt.
Fredrik Jonsson
4/17
Endast PDF

Båthus i stolpteknik

Ingegerd och Anders Danielsson i Avasjö, Åsele kommun, hade ett fallfärdigt båthus nere vid båthussamfälligheten vid Avasjön som har gett byn sitt namn. De rev detta båthus och ville bygga ett nytt på den plats där det gamla stått. Jag ombads att hålla en tvådagars kurs sommaren 2015 för de fastboende i byn samt ett antal fritidsboende. Byn lever upp under sommaren från att ha två fastboende vintertid till att ha ett betydligt större invånarantal sommartid. Ända upp till sjuttio personer har deltagit på sommarfesterna i bystugan. Det tyder på stort engagemang för byn bland de som har anknytning till den men bor på annat håll.
Stolp- & timringsteknik
Sven-Gunnar Håkansson
3/17
Endast PDF

Orangeriet i Hestra, del 1

Ibland läser vi att ett slott eller en större gård renoverar ett orangeri för typ 8 miljoner. För oss flesta är ett orangeri något väldigt exklusivt, en lyx som endast de besuttna och välbärgade kan unna sig. I denna lilla artikelserie får vi följa Anders Krasse när han ska bevisa motsatsen. Det kommer att handla om en cirka 80 kvadratmeter stor glasad byggnad med halva ytan i söderläge och andra halvan i västerläge. Det blir isolerglas, golvvärme, kullersten och tropiska växter i fet, frodig och frostfri matjord. Ett spektakulärt bygge med två femuddiga hörnor och en relaxsoffa av tolvhundra kilo granit. Och som vanligt när det gäller Anders så ska det inte kosta någonting.
Krasses byggprojekt
Anders Krasse
3/17
Endast PDF

Halverad elräkning

Det jag lärt mig av mina försök att minska elräkningen är att det inte bara är en väg som leder mot målet utan flera. Det är vägarna mot solcellerna, den vattenmantlade braskaminen, ackumulatortanken och avstickare mot tidur och elpatroner och el-byråkraternas snåriga stigar mot förlustersättning, el-certifikat och ursprungsgaranti.
Jan Lönn
2/17
Endast PDF

Gästhus i stolpteknik

Vi får här följa byggnation av ett gästhus med våtutrymme samt bastu. När man bygger ut en liten sommarstuga som här var fallet så prioriterar man kanske inte extra sovrum för gäster och rejäla våtutrymmen. På en vecka kan man resa en stolpstomme av den här storleken med hjälp av någon byggkunnig. Sedan kan husägarna i egen takt spika ytterpanel, lägga taktäckningen av tegel eller plåt samt inreda huset.
Stolp- & timringsteknik
Sven-Gunnar Håkansson
2/17
Endast PDF

Restaurering av jordkällare med valvtak

En mycket intressant restaurering av en jordkällare gjordes på Ambjörntorp i Gudhem. Vi hade letat efter ett lämpligt objekt att restaurera för en kurs och hittade en riktigt dålig jordkällare hemma hos Petter och Camilla. Valvet hade stora skador och hela fronten var rasad. Eftersom det slumpade sig så att det blev hemma hos redaktören för tidningen Åter så tyckte jag att det vore kul att skriva lite om det. Men först lite om själva konstruktionen.
Joakim Lilja
2/17
Endast PDF

Tak i stolpteknik

Möjligheterna ett extra tak ger är obegränsade: utomhus­matlagning, vedhuggning, virkeslagring, regnskydd för djur, tillfällig verkstad, matplats etc. Behöver man i framtiden en riktig bod är det inte svårt att sätta väggar under taket. 
Stolp- & timringsteknik
Sven-Gunnar Håkansson
1/17
Endast PDF

Vindskydd i stolpteknik

Skärmskydd, vindskydd, gapakoja, slogbod, busta – denna typ av enkla byggnader för slåtterfolk på avlägsna myrar eller ra⁠ningar längs vattendragen samt vid jakt och fisketurer i avlägsna ödemarker, har i alla tider skyddat mot väder och vind. I många fall bestod dessa skydd av en lutande risskärm, som uppfördes för tillfället. På platser där man återkom mer regelbundet uppförde man bättre skydd. Nu för tiden uppförs denna typ av mer utvecklade skydd vid landets olika vandringsleder och här i Lomsjö fiskevårdsområde har vi byggt 18 stycken av den modell som beskrivs i nedanstående text. Jag har även byggt ett antal skärmskydd hemma på tomten hos barn och vänner där de används som grillskydd för att kunna vara ute oberoende av hur vädret är.
Stolp- & timringsteknik
Sven-Gunnar Håkansson
4/16
Endast PDF

Snickarbod i timrad lada

Om man bor och verkar på landet har man nästan alltid användning för ett extra utrymme som går att värma upp, tillfälligt eller permanent. Det kan t ex vara till övernattning för gäster, som gårdsbutik, verkstad eller grovkök för att hantera av grönsaker, fruk, bär, honung eller kött. Istället för att bygga helt nytt kan man använda något av alla de vackra och välbyggda ladugårdar och lador som ofta står oanvända. Med lite vindpapp, isolering, innerpanel och kanske ett par extra fönster kan ett gammalt uthus få nytt liv och bli en användbar lokal igen. Jag tänkte här visa hur jag i en del av en gammal ängslada byggde ett isolerat utrymme jag på vintern använder som snickarbod och på sommaren för bärrensning.
Stolp- & timringsteknik
Sven-Gunnar Håkansson
3/16
Endast PDF

Källarsvale

En “svale“ till jordkällaren är väldigt bra att ha. Dels för att snö inte ska samlas framför den ofta nedsänkta jordkällardörren, dels för att hålla värme och kyla borta från källaren när det blåser och när man går ut och in i källaren. Vissa källare har byggts utan svale och på andra har den rasat ihop. Så här kan man bygga en ny.
Stolp- & timringsteknik
Sven-Gunnar Håkansson
2/16
Endast PDF

Bygga solfångare

När man bestämt sig för att skaffa solvärme har man två stora teknikval att göra. Dels hur man ska få över solvärme­energin till radiatorkrets och tappvarmvatten, dels vilken typ av solfångare man vill ha. Detta behandlades kort i min artikel i Åter nr 1/16. Valet av solfångare står i stort sett mellan vakuumsolfångare och plana solfångare. Väljer man då plana solfångare finns möjligheten att hålla nere kostnaden genom att bygga egna. I denna artikel beskrivs ett sätt att göra detta.
Henrik Granström
2/16
Endast PDF

Att flytta en timmerstomme

En timmerstomme flyttades och ett sädes­magasin blev ett vinterbonat litet hus. Jag tänkte att jag skulle berätta lite mer om det.
Lisa Lund
2/16
Endast PDF

Solvärme

Solen är en billig och långsiktigt hållbar energikälla. Oavsett vilket värmesystem man har kan det vara intressant med solfångare. För dem som värmer hus och varmvatten med köpt energi som t ex el, olja eller pellets finns det pengar att spara. För dem med egen eller billig ved är solfångare attraktiva framför allt för att man slipper elda under en stor del av året. Genom att bygga sitt eget solvärme­system kan man komma undan relativt billigt. Räkna med någonstans mellan 10 000 och 30 000 beroende på geografiska förutsättningar, befintligt värmesystem och aktuellt värmebehov. Syftet med artikeln är att ge läsaren en inblick i hur ett solvärmesystem är uppbyggt.
Henrik Granström
1/16
Endast PDF

Sol-el

Att bli självförsörjande på el är nog lockande för många Återläsare, men samtidigt en stor investering att göra. Här går jag igenom hur det fungerar att producera sin egen el med solceller och vad det innebär ekonomiskt.
Dan-Eric Archer
1/16
Endast PDF