- historiska stygn i modern kontext
Janne & Martina Törnqvist
Nålbindning är en mycket gammal teknik som fått något av en renässans under 1900-talets andra hälft/början av 2000-talet. Att nålbinda tar längre tid än att sticka och virka men är istället väldigt snällt både mot kroppen och mot huvudet. Man nålbinder med en ändlig tråd, syr maska i maska som inte repas upp på samma vis som stickat och virkat. Oftast ser man nålbindning i ullgarn men man kan använda alla möjliga material och det finns många olika stygn. Här startar vi med ett stygn som ofta kallas Oslostygnet, det har fått sitt namn efter en vante som tappats vid grundandet av Oslo kring år 1000. Det är ett bra nybörjarstygn som inte innehåller så många moment men ändå ger en stabil bindning.
Köp tidningen i pappersformat eller nätversion så får du tillgång till artikeln direkt.
(Om du är inloggad och köpt tidningen men ändå ser detta, prova att ladda om sidan ett par gånger. Om det inte hjälper, hör av dig så fixar vi det ; ) )
