Kategori: Bygga & Bo

Det skulle nog behövas en särskild artikel för varje särskilt syllbyte eller annan åtgärd på ett gammalt hus, som mer eller mindre har sina unika förutsättningar, varför det är svårt att ge en manual i steg- för steg format. Denna artikel är menad att ge inspiration och ideér. Strävan kan därför bara vara att övergripande beskriva hur ett syllbyte kan gå till. Ändå så tror jag att det i många fall går att klara av själv. Man kan slå sig ihop flera och hjälpas åt. Det viktiga är att ta det lugnt och ge sig ordentligt med tid och att alltid sätta personsäkerheten i absolut främsta rummet! De exempel jag tar upp här är två byggnader i norra Småland, ett brygghus från sent 1940-tal med betonggrund och stomme av stående plank, samt en knuttimrad bod som troligen kan dateras till 1700-tal.

Den här artikeln handlar om hur jag murat upp en vedeldad bakugn för tunnbröd, halvtjockkakor, lappkakor och pizza plus diverse annat. Bakgrunden är att vi hade en gammal bakugn på gården som gav upp en natt och rasade in. Eftersom jag är byggnadsarbetare (snickare) så kom jag på idén att mura upp en ny själv. Jag har tidigare fuskat med det mesta inom murning både hemma och yrkesmässigt. Men murare kan jag inte kalla mig.

"Höjden av lyx", tycker en del när de tänker på skiffertak. "Bevare mig för gamla läckande skiffertak", säger andra... Båda har faktiskt rätt. Skiffer har lagts på många slott och herresäten, domkyrkor och andra förnäma hus där bara det allra bästa dög. I bygderna omkring skifferbrotten var transporterna korta och skiffern relativt billig och ansågs väl som en gudagåva. "Takspån av sten! Kommer att hålla i evighet..." Där lades skiffer på alla typer av hus på gården, från bostadshuset till enklaste uthuset. Spiken som användes kunde dock ofta vara av den tunnare sortens obehandlad järnspik. Många av dessa gamla skiffertak där spiken håller på att rosta bort är verkligen ett bekymmer! Med modern rostfri spik och prima skiffermaterial håller taket i minst tvåhundra år och jag ska berätta lite om material och metoder.

Att laga och renovera sina gamla träfönster kan vara lönande på flera sätt. Undersökningar har visat att äldre fönster (ytter- tillsammans med innerbåge) kan ha lika goda eller till och med bättre isolerande egenskaper än nya. Detta förutsatt att de är i gott skick och väl injusterade. Ekonomiskt kan man också tjäna en slant om man tar sig tid och tålamod att göra i ordning och justera in sina befintliga fönster. Även arkitektoniskt och kulturhistoriskt vinner alternativet att behålla befintliga fönster. Mycket av husets själ sitter i fönsterna och uttrycket kan förändras kraftigt om nya fönster inmonteras. De mått som förr var vanliga finns inte i dag; förr var fönster överlag mer smäckra och tenderade att ”räta på sig” vertikalt, medan dagens fönster är lite mer hopsjunkna och fyrkantiga.

Tak av träd kan vara gjorda av såväl själva veden som barken och tjänstgöra som yttertak eller undertak till t.ex. ett tegeltak. Många av våra gamla torp och gårdar har tak av brädor, spån eller näver och det är bra att veta hur de är uppbyggda för att kunna renovera på rätt sätt. Även vid nybyggnation kan dessa tak vara intressanta, då träd är en råvara som är miljövänlig, billig och lätttillgänglig.

I Åter nr 4/04 berättade Thomas Commondt om hur han och hans familj i Pargas, Finland, börjat bygga på ett hus som de kallar ÅngSlottet. Det skulle byggas av lättlera och vass i stående bjälkramar, ha ett vedeldat litet ångkraftverk för värme och elektricitet, samt en massa andra spännande lösningar. Då, för tre år sedan, hade de rest själva stommen till huset, här kommer fortsättningen.

Att byta syllstock är väl inget man ger sig på i första taget. Särskilt inte om man bara har en vag idé om hur det borde utföras, och inga moderna professionella verktyg. Det är också bra att vara fler än två, men har man bara lite jävlar anamma kan man vara lika dumdristig som vi var, och bestämma sig för att göra det själv trots allt.

Med lite överblivet material, en 12 volts fläkt och 6 watts solceller kan man ganska enkelt sätta ihop en helt självverkande luftsolfångare.

Eldstäder och rökkanaler ska vara byggda så att elden inte kan antända brännbara delar och de giftiga rökgaserna ska ledas ut genom skorstenen. Självklart – ändå händer det att hus brinner på grund av läckande skorstenar. Här krävs respekt för fackmannen och utförandet. Vanligen får fastighetsägaren rådet att sätta in rör eller dylikt utan noggrann analys av andra möjligheter. I allmänhet går det att reparera med ganska liten insats om man är förtrogen med de traditionella metoderna och materialen.

Vi vill berätta för dig hur det gick till när vi byggde om vår gamla gård. Hur gör man för att bygga om ett hus med ganska enkla medel och lite kunskap och ändå försöka göra mycket själv? Och få ett hyggligt resultat? Hur drar man igång ett bygge själv? I den här artikeln vill vi dela med oss av en del av våra erfarenheter som förhoppningsvis gör det möjligt för dig att våga bygga om hela eller delar av ditt hus.

Byggnadens grundläggning är naturligtvis en av de viktigaste förutsättningarna för ett sunt hus. Här beskrivs äldre tiders grundläggning och golvbjälklag. Dessa utföranden kan också användas för nytt byggande men de kräver att huset i övrigt byggs enligt tidigare tradition som främst kännetecknas av naturliga, hygroskopiska, material.

Nu mot slutet av eldningssäsongen märks säkert om din kakelugn mår fint, eller om det är dags för lite omvårdnad. Sommarhalvåret blir en utmärkt tid att sköta om den här, näst intill perfekta, källan för värme inför nästa eldarperiod. Som förhoppningsvis kommer att bli snöhöljd och stjärnerik. Denna text önskar ge skötselråd i sin allra enklaste form.

Inspirerade av Bengt Warne och Marianne Fredrikssons bok ”På akacians villkor - att bygga och bo i samklang med naturen”, utvecklade vi vårt påbörjade ”materialekologiska” timmerhusbygge till att bli ett Naturhus med kretsloppsprinciper.

I vedboden har man ju oftast utetemperatur och utefuktighet och det är alltid en fördel om veden lagras inomhus en tid innan den ska eldas. Ju torrare ved desto bättre verkningsgrad och desto mindre problem med sot och tjära i skorsten. Jag har tillverkat ett antal stapelbara ”vedhämtare” så att jag kan ha ett stort vedlager inne och alltid använda det torraste.

Kanske kommer du till ett hus med vedspis och du har aldrig eldat förut. Här följer några råd till nybörjare.

Ibland dyker frågan upp om det händer någonting i solcellsutvecklingen eller om den är avslutad. Därför tänkte jag berätta lite om detta.

Den som gräver ett hål i marken får många kamrater! Det är måhända min största erfarenhet från alla de ekologiska aktiviteter jag varit med om de senaste femton åren. Och att ett hål i marken, fyllt med vass, skulle locka så många… -det kunde man väl aldrig tro!

Med rätta tycker vi det är äckligt med kiss och bajs. Ämnets tabubeläggning är troligtvis ett evolutionens påfund som ger oss visst skydd mot smittsamma sjukdomar. Vi skall nu trotsa detta tabu då denna artikel helt skall ägnas åt toaletteologins ädla konst med fokus på hur själva tronen kan utformas för att ge bästa resultat i en mängd avseenden: ekologi, teknik, ekonomi, estetik, komfort och mänskigt välbefinnande, för att inte tala om skapandets glädje.

Att arbeta med trä är en mycket tillfredsställande sysselsättning, särskilt om man själv utför alla delar i processen: - utväljande av träd i skogen - fällning och upparbetning - transport och lagring - uppsågning och torkning - bearbetning av virket till färdig produkt

-

När det gäller husreparationer är det ofta ett problem att kunna ha en bra och stadig arbetsplats. Ofta lönar det sig att bygga en enkel ställning i stället för att arbeta med en arm från en vinglig stege... Ställningens utförande blir ju olika för varje arbetsplats, men några enkla grundprinciper kan jag kanske ge:

Hos Maja Malmgren i Vekhyttan finns nu två massugnar färdiga och ytterligare en är planerad att byggas ovanpå bakugnen, där den ska bli värmeugn i övervåningen av lerhuset. Vävstugans värmeugn byggdes hösten 2003. Vi använde den nu i november 2004 när det var vintrigt med snö och minusgrader och jag blev frälst på massugnen som uppvärmningssystem. Jag kommer säkert att bygga en när/om jag blir med hus igen!

Några enkla snickartips. De är säkert kända av många, men kanske inte av riktigt alla....

Tarja och Thomas Commondt i Skyttala by, Pargas, bygger just nu ett intressant hus åt sig som de kallar ÅngSlottet. Huset byggs av lättlera i stående bjälkramar och innehåller många spännande lösningar. Den kanske mest intressanta är ångkraftverket som försörjer huset med både värme och elektricitet. Här berättar Thomas lite mer om projektet som nu är halvfärdigt.

För småbrukaren förr var halmtak ett självklart val till taktäckning - så påbjöd traditionen. Halmen blev en restprodukt vid tröskningen. Halmen (råghalm) höggs med lie eller skära och säden slogs ut med slaga.

Den självklara utgångspunkten när det gäller fönster i gamla hus är att försöka rädda dem, med bågar och allt. Ofta ser de sämre ut än vad de är, och en renovering lönar sig oftast.

I nr 4/03 av Åter fanns en inspirerande artikel av arkitekten Jenny Andersson om Maja Malmgrens lerhus som är under byggnad i Vekhyttan, Fjugesta. Jag har varit med vid det bygget en del och kommer just hem från en lerputskurs hos Maja. Kursen leddes av Johannes Riesterer, erfaren yrkesman inom lerbygge och Ulf Henningsson som är sekreterare i Lerbyggeföreningen i Sverige och erfaren lerbyggare även han. Jag har intervjuat Johannes, Ulf och Maja och ska nu skriva lite mer ingående om leran som material och om putsning och lerklining av väggar.

Det är nu cirka 20 år sedan jag byggde mitt växthus längs sydgaveln på detta mitt hus som småningom kom att kallas Visionshuset på Brännö. Huset byggdes som missionshus i början på förra seklet och är på sätt och vis ett sådant fortfarande om än med förnyat budskap. Sålunda har jag genom åren berättat för tusentals besökande, och även förevisat diverse ”befrielseteknologiska” arrangemang, hur man kan leva lite mer solidariskt med världsbefolkningen och även lite mindre belastande för naturens alla medvarelser av växter, djur och mikrober.

Att elda med ved är utan tivel det enklaste, billigaste och mest miljövänliga sättet att värma sitt hus vintertid. Och även om vedhanteringen är ett arbete som både ger fysisk styrka och mental avkoppling, har det genom tiderna utvecklats massor av fiffiga redskap som gör jobbet lite smidigare.

Intervju med Sivert och Marie i ekobyprojektet Utsikten i Krossekärr, Orust