Kategori: Bygga & Bo

Under tjugofem år bodde jag på Abrahamsgården, en timrad parstuga i två våningar med anor från 1700-talet. Den vackert högsmala, faluröda mangårdsbyggnaden har två murstockar med fem olika eldstäder – en stor öppen köksspis med välvd bakugn, en vitlimmad öppen rörspis i salen, det nyare kökets gjutjärnsspis och övervåningens bondska kakelugnar med järnluckor och grönt diagonalrutigt mönster i utrunnen glasyr.

I Vekhyttan utanför Fjugesta sydväst om Örebro bygger Maja Malmgren ett lerhus i två våningar. Arbetet påbörjades för två år sedan och nu fylls utrymmet mellan stommens träreglar med lera.

Shelter är utan jämförelse den brokigaste, mest banbrytande och häpnadsväckande bok om boende jag stött på. Ett så totalt urflippat men ändå omfattande verk tillhör inte vanligheterna.

De senaste veckorna har vedtraven på lagårdsbacken vuxit. Samtidigt har vältorna av virke minskat. Under eftervintern har upptaget vedbränsle tagit mer och mer plats. Frågan är om vedhuggningen har givit mera utrymme på gårdsplanen. Kanske har den mest förändrat utseendet. En del ved är hämtad från hagen. Där är nu städat från de högar av virke som fåren rensat från bark. Kapsågens skärande ljud har säkert stört omgivningen, även om hönsen reagerat märkvärdigt lite på sågklingans tjut i vresiga kubbar. Den vedhög som nu travas kommer att torka i vårsolen och brinna bra i vedpannan. Den kommer att hålla undan kyla och fukt i huset under det kommande vinterhalvåret.

För att uppnå ett hållbart energisystem måste elanvändningen minska. I Sverige använder vi 2-3 gånger så mycket el som i jämförbara industriländer på kontinenten. Den främsta orsaken till detta är att vi förbyggt oss på elproduktionsanläggningar, dvs kärnkraft. Det mesta av elen producerad i våra kärnkraftverk går till (el-)uppvärmning. Uppvärmning klarar vi bäst och miljövänligast med biobränslen och solvärme.

Jag mötte arkitekten Hans Eek från Alingsås på tåget för några år sedan. Han berättade då att han arbetade med ett projekt som gick under namnet ”Hus utan värmesystem”. Jag fängslades av hans vision och hur han engagerat beskrev att: ”husen var så välisolerade så frös man fick man ta av sig för att låta kroppsvärmen värma upp huset”. Det här var ingen utopi. Projektet är genomfört och husen finns i Särö utanför Göteborg.

Det finns många olika sätt att bygga med lera och lerjord är det vanligaste byggmaterialet världen över. Stampjord (pissé) är en gammal och beprövad teknik som fungerar bra även om vi i Sverige gärna vill ha mer isolerade hus. En nygammal metod är att bygga med halmbalar.

Att dela trä i tunna skivor och lägga på tak har varit vanligt på landsbygdens bostadshus och ekonomibyggnader fram till mitten av 1900-talet. Även timmerväggar har klätts med spån istället för panel. Spån, stickor, pärt, spiller - kärt barn har många namn - har ansetts vara ett enkelt byggnadsmaterial men detta till trots är det inte vem som helst som kan sätta igång tillverkning och genast göra spån av bra kvalitet. Det hantverkskunnande som tidigare var allmänt har till stor del hunnit försvinna.

Idén till att köpa, bygga om och bo i vagn uppstod i anslutning till att vi påbörjade en helt underbar utbildning i Tillämpad Humanekologi i Höör. Vagnen var vårt centrala kursprojekt, under den terminen. Där hade vi utomordentligt goda möjligheter att bygga om vår manskapsvagn till ”boendevagn”. Vi köpte vagnen för 10 000 kr, det finns billigare vagnar att få tag på, men denna var i riktigt bra skick. Vår ursprungliga tanke var att bo och arbeta i vagnen under ett kursår i Höör, och sedan sälja den efter ombyggnaden. Så blev det inte. Nu har vi snart bott i den i två år, på fyra olika platser, och trivs jättebra.

Att bygga eget hus, är det en dröm alla bär på? Att skapa något bestående är nog en inneboende kraft hos oss som människor; bygga hus, monument och broar...

I förra numret av Åter fortsatte Reginald Scholtz att berätta hur man kan bli självförsörjande på el. Vi vet att många Återläsare i dag lever ”off grid”, dvs utan anslutning till elnätet. Somliga av dem har egen elproducerande utrustning, andra lever helt utan el. Vi skickade ut en liten frågeenkät till fyra av dem för att se hur de löst de vardagliga små göramål som andra människor använder köpt el till.

-

-

-

-

Solen står för allt energiflöde på jorden. Alla energiresurser härstammar på ett eller annat sätt från denna stjärna som är en förutsättning för vår existens. I en allt mer utsatt tillvaro är vi tvungna att lära oss använda solens enorma energiflöde på ett annat sätt än vad vi gör idag. Jorden tar emot 15 000 – 20 000 gånger mer solenergi än den energimängd vi globalt använder. Detta gratis flödande energitillskott låter vi, bokstavligen, stråla oss förbi.

Så förverkligade vi till slut det där besöket på Skogsnäs som vi pratat om så länge. Färden går genom Jämtlands och Ångermanlands djupa skogar. Mil efter mil, kalhygge, skog, kalhygge, skog. Så avbryts slutligen den monotona barrskogsvyn. Vid Indalsälvens strand ser vi runda hus och förstår att vi nått vårt mål.

Kampetorp är namnet på en nystartad ekoby i norra Bohuslän. Under fyra dagar har det varit ekobymöte i Kampetorp med studiebesök, workshops, halm- och lerhusbygge, diskussioner, musik, dans, presentationer, matlagning och föredrag. Fyra dagar av kärlek, ekologi och veganmat. Fyra dagar av förändring, hållbarhet och alternativ. En plats fylld av välkomnande, harmoni och arbete. Människor som söker efter ett inre tillstånd och en fysisk fristad. En plats, en tidpunkt, ett skeende som förändrar rådande strukturer med direkt aktion och ömhet. Ett ekobymöte som aldrig kommer att glömmas bort av oss som var där.

Under en workshop i Ubbhults ekoby träffade jag arkitekten och sakletaren Stefan Wallner. Han har ritat och byggt sitt eget ler- och halmbalshus där. Texten som följer är vad Stefan berättade.

Är det något att satsa på? I denna artikel skall jag ge några enkla tips om hur man kan gå till väga om man vill skaffa sig en egen elförsörjning men först orda något om vårt allmänna beroende av storsamhället.

Tre mil sydost om Enköping på en udde i Mälaren ligger Härjarö. Här har Upplandsstiftelsen, en landstingsstiftelse som finansieras av kommunerna i Uppsala län, ett naturvårdsområde med en camping och lägerverksamhet. Anläggningen består, förutom faciliteter för de redan nämnda verksamheterna, också av en herrgårdsbyggnad från 1900-talets början, några fritidsstugor, en gammal lada och en del andra mer eller mindre framträdande byggnader. Parallellt med campingen bedriver arrendator Hans Ekström även konferensverksamhet och kan bland annat erbjuda sina gäster vikingatida gille i ladans blotsal. Anläggningens vikingatema har numera förstärkts med en minigolfbana som omgärdas av ett 150 meter långt flätat staket. Innanför detta finns 12 banor med lika många i trä snidade beläten av Asgårdsgudar och gudinnor samt ett par mindre byggnader inspirerade av utgrävningarna från det två mil bort belägna Birka.

För några år sedan reste jag runt i USA och mötte där en grupp människor som levde med självhushållning som mål. Jag blev så inspirerad och fascinerad av den livsfilosofi som härskade i skogen där de bodde att jag själv flyttade dit och kom att stanna där en längre tid. Det var där jag för första gången kom i kontakt med kompostering av avföring från människor.

Krake är en byggnadstyp som egentligen bara är ett brant vasstak på en stome av slanor.

I S:t Jörgens park, ett f.d. Mentalsjukhusområde i Göteborgs ytterkant, byggs nu ett lerhus. Det är Grenkvistsskolan, en föräldradriven waldorfskola, som i samarbete med ekocentrum driver projektet. Tanken är att någon ska bo i huset och sköta om skolans djur och odlingar.

Vad har människor och bin gemensamt i sitt boende förutom att de bildar samhällen? Jo båda vill ha ett bra inomhusklimat. Liksom människan producerar biet fukt och om inte tillräckligt stor mängd ventileras bort uppstår problem under den kalla årstiden. Detta i form av kondens mot ytterväggarna där sedan mögel och mikroorganismer kan få fäste. Problemen kan bli extra stora om bikuporna isoleras på ett felaktigt sätt med olämpliga material, ett problem som även gäller oss människor. På Almviks gård har bina fått kupor som de trivs i. Där har problemet med kondens lösts på ett lite oväntat sätt, nämligen med lera och halm. Men hur kan lera och halm lösa isolerings- och kondensproblemen?