Ledare 1-16

-

Petter Bergström

–

Gudhem, måndag 1:a februari

Årsbokslut, gäss och …?

Vi har sålt våra gäss! Efter 20 år är det plötsligt ingen som trumpetar eller kommer simmandes och hälsar med nedböjd hals när man närmar sig smedjan. Det känns tomt, men samtidigt spännande och att något nytt snart kommer i deras ställe.

Vid nyår gjorde jag årsbokslut för tidningen och kom fram till att jag under året måste hålla minutiös koll på inkomster och utgifter, samt vad som tar så mycket tid.
-Det borde vi egentligen göra för gården också, sade Camilla och sneglade mot gässen. Hon sprang nu tre gånger om dagen och knackade isen ur deras hinkar och fyllde på med ljummet vatten från köket. Efter misslyckade ruvningar, kråkangrepp och rävbesök var årets skörd tre unggäss att slakta. Vi började räkna: i medel kanske 10 min skötsel per dag ger 8 arbetsdagar per år, plus ett par dagar för odling av fodermorötter och potatis, urmockning och slakt. För några få kilo kött. Fint betat i marker och vattendrag och trevligt sällskap på gården också förstås… men det går inte att jämföra med fåren som nästan sköter sig själva och ger massor tillbaks. Det var ett svårt beslut att fatta, men när en medlem på Alternativ.nu frågade om vi hade Skånegäss att sälja beslöt vi oss för att prova ett gåsfritt år. Med ett par arbetsveckor att använda till något annat. Vad? -Oj, det finns massor…

Kanske är det något mer vi borde sluta med eller börja med? Vart tar vår tid vägen och vad får vi i utbyte? Vi beslutade att fr o m nyår och i ett år framåt försöka hålla koll på tidsåtgång och utbyte för de olika delarna i vår självhushållning, samt vad av det vi köper som kostar mest. Målet är att bli mer självförsörjande utan att det tar mer tid. (Andra Återläsares erfarenheter emottages tacksamt.)

Jag tycker nu inte att självhushållning bara ska bedömas nyttomässigt utifrån tids- och kostnadseffektivitet, som allt annat i samhället. Det är något man ska få pyssla med i sin egen takt för att det ger så mycket på andra plan än det ekonomiska. Samtidigt lever vi i en vardag där allt ska gå ihop tidsoch pengamässigt och vi vill få många drömmar uppfyllda. Ska självhushållningen utgöra en reell del av ens försörjning och inte bara en härlig hobby, måste vi tyvärr tänka på insats och utbyte.

Självhushållning har i alla tider varit ett naturligt komplement till lönearbete. För inte länge sedan hade varje skomakare, industriarbetare eller lärare en hushållsgris eller hönsflock på bakgården, ett litet potatisland eller lagade sina egna kläder. Det gav en förstås ett sammanhang, livskvalitet och stolthet, men jag tror att de var väldigt medvetna om att ”drar jag upp ett par kg fisk idag eller själv tar hem den här veden så sparar vi X antal kronor i hushållskassan.”

Det nya självhushållningsintresset är nu så pass etablerat att vi bör fundera på dess roll i det samhälle som växer fram och de livsstilsförändringar som måste ske. T ex har frågan om sex timmars arbetsdag blivit aktuell igen på sistone, liksom varianter med valfri arbetstid och arbetsplatser med “tvättstuge-scheman”. Det är också vanligare att arbeta frilans, rycka in som vikarie, anlitas som egen företagare och att arbeta på distans. Alla varianter där man ges möjlighet att gå ner i arbetstid för att komplettera med självhushållning eller frivillig enkelhet, innebär stor samhällsnytta då de saknade timmarna kan fyllas av ny fräsch arbetskraft från arbetslösa och nyanlända som annars kostat i bidrag och byråkrati.

Detta kräver förstås att vi lär oss vad som idag är värt att satsa på om vi är ute efter att byta lönearbetstimmar mot självhushållningstimmar. Vi borde i Åter sammanställa våra erfarenheter för att hjälpa varandra att hitta en bra mix av det som funkar ekonomiskt och det som snarare bör räknas som “meningsfull fritid”. Jag tror nog våra kära gäss räknades till det senare. Det kommer kanske vårt nästa projekt också att göra och det är OK. Vi provar oss fram med siktet inställt på att både arbete och ledighet ska kännas som “meningsfull fri tid”.

/Petter