Det blir allt mer uppenbart att vi inte längre kan ta friskt vatten för givet. Vi måste på alla tänkbara sätt minska vår förbrukning, annars riskerar vi att stå utan rent vatten både till att dricka och att vattna våra odlingar med när regnet uteblir. Vi behöver även lära oss att ta vara på regn- och markvatten på vår egen tomt och använda det optimalt innan det försvinner vidare ut i naturen.

Över hela Sverige startas det andels­jordbruk. Det är en modell som passar perfekt för självhushållaren som vill börja sälja en del av sin produktion. Lika bra passar den för den som inte själv vill odla eller hålla djur, men som vill vara med och bygga en småskalig, resilient, hållbar och lokal matproduktion. Eller till den som befinner sig mittemellan: självhushållaren som vill komplettera sin egen produktion med produkter från en närliggande gård. Här är min berättelse om vägen från självhushållare till andelsjordbrukare.

Denna artikel handlar om en experimentell vedeldad raketbastu uppförd på landsbygden i Småland inuti en överloppsbyggnad. Den har nu varit i bruk av en barnfamilj som nyttjat den i mer än tre år för flitigt bastu- badande. Hjärtat i raketbastun är en hemmabyggd och modifierad Rocket Mass Heater-konstruktion som inte kostar mycket att bygga själv. Den ger god förbränning, låga utsläppshalter och god verkningsgrad.

För några år sedan tog jag tillvara några raka fina grenar från en nyfälld ek. Så inleddes de första trevande försöken att klyva ek till stolpar. Inför den här artikeln har jag sökt svar på egna frågor kring ”ekstolpens magi”. Hur klyver man? Vad gör ekstolpen så beständig? Varför ekstolpar?

I en serie på tre artiklar här i Åter kommer jag att gå igenom hur vi har arbetat med våra grönsaksodlingar på Bossgården för att göra jobbet enklare och effektivare. För oss har det varit helt avgörande för att kunna försörja oss på odlingen och gården. Den första delen, som var med i förra numret, handlade om att skapa ordning och reda i odlingen. Den följs här av en artikel om hur vi har arbetat för att utrota onödigt arbete i odlingen. Det enklaste jobbet är ju det som inte behöver göras alls. I nästa nummer kommer sedan en artikel om hur man kan planera för att minska på onödigt arbete.

Mangalitza eller ungerskt ullsvin har på kort tid seglat upp som krögarnas favorit. Med dess mycket marmorerade kött och delikata fett är den utan tvekan den bästa charkgrisen i världen. Men dessa fantastiskt underliga ”frisar” med ull som får är även värdefulla i självhushållningen.

En av svårigheterna för den som vill skapa sig en ekologisk livsstil på landsbygden är bilberoendet. Detta är första delen i en serie där vi under- söker alternativ för att slippa – eller åtminstone minska – sitt bilåkande. Vi börjar med det enklaste och kanske mest självklara transportmedlet: cykeln. Hur kan man lättare få det att fungera rent praktiskt med cykling, även om man bor på landet en bra bit från jobb och samhällsservice?

Vad är det som gör att en grupp unga människor väljer att lägga hela sitt liv, utan lön, på att under 6 år bygga upp en liten trädgård i ett skogsbryn? Vad är det som gör att människor från hela landet besöker platsen för att se och känna på den kultur som har skapats? Egentligen vet vi inte, men det närmaste svar vi fått verkar stavas: meningsfullhet. Mening för individen och mening för det kollektiva. Kanske har Under Tallarna lyckats skala bort allt som inte känns 100 % meningsfullt och har därför en stor dragningskraft på människor.

För att lära mig mer om lufttorkat kött och köttpålägg åkte jag till Norge för att gå en kurs på Lizas småbruk, en charmig självförsörjande gård med kurser i bl a mathantverk. Jag tänkte här berätta om resan och dela med mig av några recept och goda råd.

Odlingen av allehanda baljväxter har tagit fart de senaste åren. Sojaböna är en av dessa växter som man kan odla hemma i trädgården, men det är ingen nybörjargröda utan kräver en del kunskap för att lyckas med.

Vad är egentligen hemligheten bakom skogens förmåga att producera ett överflöd av grönska från tidig vår till sen höst, helt på egen hand? Skulle vi människor kunna producera en del av vår mat på samma sätt? Det är just det vi försöker åstadkomma inom skogs- trädgårdsodling, en odlingsteknik som är djupt förankrad i ekologin och har stor potential för självhushållaren, som komplement till de vanliga odlingarna.

Kanin har på kort tid seglat upp som ett av de mer populära köttslagen för självhushållare. Kaninen är en mycket bra foderomvandlare och kan äta sånt på gården som du själv inte kan äta. Den producerar förhål- landevis mycket kött på liten yta vilket gör att den passar utmärkt som självhushållardjur.

I vår serie om bruksslöjd går vi vidare med föremål som du kan ha använd- ning för i hemmet eller på gården. Vi tillverkar olika hängare och krokar som kan användas för upphängning av verktyg, andra redskap och kläder. Som i tidigare artiklar utgår vi från färskt trä. Vi går igenom de verktyg du behöver och hur du använder dem, samt hur du kan dekorera och utsmycka din hängare eller krok.

Allt börjar under våra fötter. Om du vill odla finns det ingen viktigare resurs än matjorden, ett till stora delar outforskat universum som hyser otroligt mycket liv och ett intrikat samspel mellan jordens organismer och växternas rötter. All verklig odling börjar med att vårda, skapa och förbättra matjorden. En frisk och levande jord ger i sin tur friska och levande plantor. Det låter självklart och enkelt, men vill man förstå vad som händer i jorden och påverka det i en önskvärd riktning finns det en del grundläggande kunskap som är nödvändig.

För en lyckad biodling behövs ett bra system med skötselmetoder som fungerar tillsammans med binas egen årsrytm. I två artiklar beskriver jag det skötselsystem som jag använder och lär ut. Jag börjar med vinterbin, invintring och vårfälla för att i nästa nummer av Åter beskriva expansions- perioden och den svärmförebyggande avläggaren.

Varför importera kikärter när vi har våra egna gråärter? Hur ser en svedjerova ut och hur smakar den? Hur får vi tag i frö?

Hur vi tar hand om jorden är helt avgörande för hur vi lyckas med odlandet. I förra numret av Åter gick jag igenom teorin bakom olika gödslingsstrategier. I det här numret kommer det lite mer praktiska förslag för gödslingen och vården av jorden. Utgångspunkten bör vara att maximera livet i jorden och utnyttja jordens egen förmåga att skapa struktur och leverera näring till växterna.

Vi kan odla stora delar av vår mat direkt i och under träden. På min gård har jag planterat hundratals nötträd i mina skogsträdgårdar. Jag tror på att få in träd i alla former av jordbruksland- skap och hoppas att mina erfarenheter kan vägleda och inspirera andra som vill odla nötter som en del av sitt självhushåll eller jordbruk.

I förra numret av Åter skrev jag om vinterbina, invintringen och vårfällan. Nu är det dags för de sista två av de fem huvudåtgärderna i mitt skötselsystem för bin: vårexpan- sionen och den svärmförebyggande avläggaren.